Sedan länge har Räddningstjänsten haft ständig beredskap med vattendykare. Detta kan komma att ändras när Räddningstjänsten Östra Götaland, RTÖG, nu måste spara.
I veckan beslutade direktionen att godkänna budgeten för 2021. I den inkluderas nya satsningar för att möta samhällets nya risker såsom sprängningar och komplicerade bränder, skriver räddningstjänsten på sin hemsida. Vidare skrivs att dom nya förmågorna är möjliga att skaffa i och med att vissa besparingar och effektiviseringar görs inom andra förmågor och områden.
– Vi måste både kunna satsa på ny kompetens och göra besparingar för att möta framtidens risker, säger Magnus Cato, direktionsordförande. Den här budgeten ger oss den möjligheten. Eftersom det här är så viktiga frågor har vi bett om att få fortlöpande information under förändringens gång.
Sprängningar tros bli vanligare
I och med budgetbeslutet hoppas RTÖG kunna satsa på att utöka sin kompetens när det gäller brandsläckning i komplicerade byggnader samt sök- och räddningsförmåga vid kollapsade konstruktioner. Något som räddningstjänsten tror är nödvändigt för att även kunna rädda liv inom dessa riskområden som förväntas bli vanligare i och med fler och högre byggnader samt de allt mer förekommande sprängningarna eller hot om sprängningar.
Idag finns räddningsdykare på station Centrum i Norrköping och station Kallerstad i Linköping. I fortsättningen kommer det bara att finnas räddningsdykare i en av städerna.
Minutsnabb hjälp är avgörande
I grunden kan de flesta brandmän livrädda någon som håller på att drunkna och som befinner sig på eller precis under vattenytan. Det är vad räddningstjänsten kallar för ytlivräddning. RTÖG skriver på sin hemsida att det var 16 år sedan någon räddades till livet med hjälp av räddningsdykning. Minutsnabb hjälp är i de allra flesta fallen avgörande för den som håller på att drunkna. Den hjälpen behöver oftast komma från dem som finns i närheten.
Utöver vattenlivräddning så får räddningsdykarna rycka ut på larm om försvunna personer som tros ha hamnat i vattnet samt att ta upp de som redan drunknat. De åker också till andra kommuner som saknar dykare samt bistår vid båtolyckor och när bilar hamnat i vattnet.
Vilken stad som kan komma att bli utan räddningsdykare är inte klubbat än.
Räddningsdykare – så funkar det:
- Räddningsdykare är en befattning inom räddningstjänsten som innehas av en brandman som får utföra vattendykning. En “vanlig” brandman får endast utföra ytlivräddning.
- Vid räddningsdykning arbetar ofta en dykare ensam under vattnet kopplad till sin dykskötare via en lina. Denna lina används som en samtalslina till dykaren. Antingen genom radiokommunikation eller via fastställda linsignaler.
- Det är vanligt att dykaren har en slang med luft kopplad till ytan. På så vis kan dykaren vara kvar länge under vattnet om det behövs och om dykdjupet tillåter det.
- En räddningsdykare ska ha följande utrustning: luftpaket, torrdräkt, underställ, viktbälte, simfenor, kniv, djupmätare räddningsväst, handskar och kommunikationslina.
- Räddningstjänsten har ansvaret för räddningsinsatser i sjöar och när det gäller hamnar, kanaler och strandlinjer. I övrigt är det Sjöfartsverket som har det övergripande ansvaret för räddningsarbetet till havs och längs med kusterna.
