Hatbrotten ökar

Bild: Pixabay.

Under 2018 identifierade Brottsförebyggande rådet nästan 7 090 polisanmälda brott med hatbrottsmotiv. Det är en ökning med 11 procent sedan 2016, och 29 procent sedan 2013. Störst ökning syns för brott med antisemitiska motiv samt motivet som rör sexuell läggning. Det visar rapporten Hatbrott 2018, som Brottsförebyggande rådet (Brå) nyligen publicerade.

Ökningen sedan 2013 av det totala antalet polisanmälningar med hatbrottsmotiv, beror till största delen på allt fler anmälda brott utan fysisk målsägare. Det rör omständigheter där hatbrottsmotivet består av generella budskap riktat mot allmänheten i stort, som exempelvis hets mot folkgrupp.

– En stor del av brotten utan fysisk målsägare består av skadegörelse eller klotter på allmän plats. Men det kan också handla om hets mot folkgrupp på internet, säger Nina Forselius, utredare på Brå, i ett pressmeddelande.

Olaga hot och ofredande var den vanligaste brottstypen i anmälningarna 2018 (39 % totalt). Skadegörelse/klotter och hets mot folkgrupp utgjorde vardera 16 procent. Hets mot folkgrupp har nästan fördubblats, från drygt 640 anmälningar år 2016 till drygt 1 160 år 2018.

Fakta
I år innehåller statistiken inte uppgifter om utsatthet för hatbrott, utan avgränsas till uppgifter om polisanmälda brott. Statistiken visar inte hur många hatbrott som begåtts eller ger någon närmare bild av hela hatbrottsligheten i samhället.

Läs mer här: