Regeringen tog nyligen beslut att utöka det statliga byggnadsminnet för Linköpings slott vilket innebär att det så kallade Annexet och hela slottstomten nu också har ett byggnadsminnesskydd.
Linköpings slott, borggårdarna, stallet, slottsträdgården och parken är skyddade sedan tidigare.
På initiativ av Riksantikvariatämbetet
Det är Riksantikvarieämbetet som har tagit initiativ till utökningen av byggnadsminnet. Efter regeringens beslut den 30 mars 2023 omfattas nu även Annexet som ligger på södra delen av yttre borggården och hela slottstomten.
Olika tiders arkitektur och restaureringssyn från 1700-talet och framåt kan nu avläsas i byggnaden efter regeringens senaste beslut. Många byggnadstekniska lösningar och utföranden i trä och sten från medeltiden är bevarade i slottet. Möjligheten att urskönja olika perioders planformer och inredningar bidrar till slottets historiska och arkitekturhistoriska värden. Stallbyggnaden tillkom under 1800-talets andra hälft och är kulturhistoriskt viktig för förståelsen av slottsanläggningen som helhet.
Kompletteringar under 1900-talet
Annexet uppfördes i början av 1940-talet som komplement till de kontorslokaler som skapades för Länsstyrelsen i slottet under 1930-talet. Byggnaden kallades då för landsstatshuset. Byggnadens exteriör är i huvudsak i ursprungligt skick och ger uttryck för den offentliga sektorns expansion från 1930-talet samt statens ökade roll i den praktiska samhällsutvecklingen.

Linköpings slott:
Uppfördes ursprungligen som biskopsborg på 1100-talet. Borgen användes under 1500-talet av Gustav Vasa och hans söner som kungligt slott. Sedan länsindelningsreformen 1634 har slottet tjänat som residens och representationslokal för landshövdingarna i Östergötland.
Källa: Länsstyrelsen Östergötland