Linköping har, liksom många andra städer i Sverige, haft stora problem folk från andra EU-länder som bosätter sig utan tillstånd på kommunens mark.
Bosättningarna medför ofta sanitära problem som innebär stora kostnader för kommunen i sanering. Polisen vittnar också om olaglig verksamhet kopplat till bosättningarna, där människor utnyttjas men också om stölder. Vid flera tillfällen har polisen hittat stöldgods på dessa ”campingplatser”.
Otillräckliga rutiner
Tidigare har kommunen saknat tydliga rutiner efter att man hittat en olaglig bosättning vilket leder till att det tar lång tid att plocka bort bosättarna. Dessutom har lägren byggts upp igen genom att flytta en bit längre bort. Föregående politiska styren har dessutom haft svårt att ena sig om metoder för snabb avhysning. Men nu har S och M bestämt sig för ordning och reda och omedelbar avhysning med hjälp av ett tätare samarbete med polisen
– Vi kan inte ha en situation där hela läger flyttas från en plats till en annan, därför jobbar vi nu tätare med polisen från kommunens sida, säger Kristina Edlund (S), kommunstyrelsens ordförande.
Nya rutiner
När en olovlig bosättning upptäcks informerar polisen de boende om att de begår ett lagbrott. Vid behov sätter kommunen upp skyltar på olika språk om att det inte är tillåtet att övernatta på området. Personerna i lägret får ett kort datum när bosättningen ska vara tömd.
Har personerna inte flyttat genomför polisen en avhysning, vid behov tillsammans med Kronofogdemyndigheten. När bosättningen är utrymd städas området av kommunens entreprenör. Kommunen och polisen kontrollerar sedan att inga nya bosättningar byggs upp i samma område.
Problemen måste lösas i hemländerna
Tidigare har kommunen gjort olika insatser för utsatta EU-medborgare utan att uppnå en långvarig förbättring för gruppen. Många försörjer sig fortfarande genom att tigga eller genom olika former av olaglig verksamhet.
– Tyvärr har vi varken fått bort fattigdom eller olovliga bosättningar genom att erbjuda stöd åt EU-migranter här i Linköping. Problemet kan bara långsiktigt lösas av Rumänien och Bulgarien som måste sluta diskriminera sina egna medborgare, säger Niklas Borg (M), kommunstyrelsens vice ordförande.
