Jahanara Nuri
Sedan 2017 och ännu tidigare har barn som bor i Sverige varit i nyheterna som offer för tvångsäktenskap och våld i hemmet, när de reser utomlands.
Delrapporten ”bortförda barn och unga” av Jämställdhetsmyndighetens utredning som publicerades i december 2022, ger oss en kort inblick i denna allvarliga frågor. Undersökningen har i uppdrag att slutföras i oktober 2023. Undersökningens delrapport innehåller värdefull information om. Uppdraget har fokuserat på tre mål:
Ett: Att samla in förstahandsinformation från de som upplevt sådant våld under sin utlandsvistelse.
Två: Att sammanställa och analysera individers berättelser.
Tre: Att bidra till utvecklingen av förebyggande och behandlingsinsatser i Sverige.
Flera larm i Östergötland
Det var flera larm om barn- och tvångsäktenskap även i Östergötland i 2018.
De professionella som intervjuats inom ramen för undersökningen kommer från socialtjänst, skola, polis, särskilda resurscentra mot hedersrelaterat våld och förtryck. Det involverade även ideella organisationer verksamma inom kommuner av olika storlek, som sprider kunskap över landet, såväl som mellan stad och landsbygd.
Delrapporterna har hittills kortfattat genomfört 26 intervjuer med 31 yrkesverksamma, från olika typer av verksamheter. Professionella har berättat om 171 individer, varav 146 är barn. Av de 171 personerna som har 143 förts ut ur Sverige, varav 120 är barn, inklusive i äktenskapssyfte, handlat om fly från myndighetsbeslut, eller för att de ska uppfostras enligt föräldrarnas kultur och religion.
Vanliga riskfaktorer
Informationen som yrkesverksamma lämnat under intervjuerna avslöjar några vanliga riskfaktorer: 74 procent av fallen handlar om förekomsten av hedersförtryck. Exponeringen för fysiskt våld var 33 procent.
Dessa riskfaktorer uppstår ofta under en längre tid. En gemensam nämnare är att det, i 64 procent av fallen, har funnits förkunskaper från en eller flera myndigheter om personens utsatthet. Jämställdhetsmyndigheten har också tittat närmare på om det finns faktorer som kan ha utlöst själva bortförandet. Den vanligaste utlösande faktorn i 34 procent av fallen där bortförande har skett är ett myndighetsbeslut eller ett nära förestående myndighetsbeslut. Detta gäller oavsett kön.
I anslutning till LVU
Det framgår också att cirka 25 barn och unga har förts utomlands i nära anslutning till att en placering genomförts. Den näst vanligaste utlöser abduktionsfaktorn, tillsammans med genomförd LVU2, eller SoL3 och lokalisering av barnet i behov av hjälp.
LVU guider socialtjänst processen enligt relaterat handboken. LVU bli aktuellt, om socialnämnden inte kan genomföra behövlig vård i samförstånd med vårdnadshavaren och den unge, när denne fyllt 15 år, kan ett omhändertagande enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Barnkonventionen
Barnets rättigheter Under de senaste åren har regler om barns rättigheter förstärkts i SoL och LVU. Barnet har bland annat rätt att
-få sina behov och förhållanden utredda av socialnämnden.
-komma till tals i utredningen och få möjlighet att påverka sin sak.
-få information om vad som kommer att hända och få hjälp att förstå.
-få sina intressen bevakade i domstolen och komma till tals genom det offentliga biträdet.
Brister finns
Myndigheterna menar att det som framkommit hittills ligger inom uppdragets föreskrivna ram. Det finns brister i såväl förebyggande som långsiktigt stöd. Att hjälpa dem som riskerar att bli bortförda mot sin vilja var svårt. Det är svårare att hjälpa en utsatt person när denne är utomlands. Men det är väldigt viktigt att förbättra akutarbetet.
