En av sex ledamöter i Sveriges alla kommunfullmäktige har hoppat av uppdraget tre år in i mandatperioden. Det är färre än under den föregående mandatperioden – men i regionfullmäktige har avhoppen ökat.
Andelen folkvalda som har hoppat av tre år efter valet är i princip på samma nivå i kommun- och i regionfullmäktige.
– I kommunfullmäktige innebär det en minskning jämfört med föregående mandatperiod. I regionfullmäktige är det en liten ökning, säger Jonas Olofsson, statistiker på SCB i ettt pressmeddelande.
Skillnader mellan män och kvinnor
I riksdagen har nio procent av ledamöterna hoppat av efter tre år, vilket är på samma nivå som föregående mandatperiod.
– Det är något vanligare att kvinnor hoppar av i samtliga politiska församlingar, säger Jonas Olofsson vidare.
– Det är betydligt vanligare att unga hoppar av i kommun- och regionfullmäktige än i riksdagen.
Störst skillnader är det i kommunfullmäktige, där det skiljer 2,5 procentenheter mellan avhopp bland kvinnor och män. I riksdagen är skillnaden marginell.
Bland personer under 30 år är andelen avhopp 31 och 27 procent i kommunfullmäktige respektive regionfullmäktige tre år in i mandatperioden. I riksdagen har däremot ingen ledamot under 30 hoppat av under samma period.
Miljöpartiet och Sverigedemokrater i topp
I riksdagen är det tre år in i mandatperioden högst andel avhopp bland Miljöpartiets kandidater, följt av Liberalernas.
I regionfullmäktige är det Sverigedemokraterna som har högst andel avhopp, följt av Miljöpartiet. I kommunfullmäktige är det vanligast med avhopp bland Miljöpartiets folkvalda kandidater, följt av Sverigedemokraternas.
