Kommunens nya lokal för förtidsröstningen öppnade i fredags. Det var många linköpingsbor som passade på att gå och förtidsrösta på Gyllentorget/Lilla torget.
I Linköpings kommun har möjligheterna att förtidsrösta utökats inför valet 2026, bland annat med flera nya röstningsplatser och generösare öppettider. Valnämndens ordförande Kent Waltersson (S) och kommunens kanslichef Pär Höglund var närvarande vid öppningen av den nya vallokalen i fredags. De berättar då om årets satsning på förtidsröstningen och hur valnämnden arbetar för att göra det enklare för så många som möjligt att rösta.
– Det är roligt och viktigt att vi är igång nu och att valdagen snart är här. Nu hoppas vi på ett högt valdeltagande. I år har vi satsat extra på att göra förtidsröstningen mer tillgänglig för väljarna. Bland annat finns nya röstningslokaler på Lilla torget, vid Berga centrum och utanför Citygross på Djurgården, säger valnämndens ordförande Kent Waltersson (S).
I Linköpings kommun finns det 17 röstningslokaler för förtidsröstning. Öppettiderna varierar mellan lokalerna och vissa är bara öppna under delar av perioden fram till valdagen den 13 september. På valdagen är 102 vallokaler öppna i kommunen, samt Huvudbiblioteket, Livli och Nykil som röstningslokal
Var det bättre förr?
Förtidsröstning är en relativ ny företeelse i Sverige. På SCBs hemsida kan man ta del av hur förtidsröstningen har sett ut under 1900-talet.
FÖRTIDSRÖSTNING: Källa SCB
Att rösta innan valet har alltså en lång historia i Sverige, även om det under de första åren inte var så många som använde möjligheten. Det beror på att den var begränsad till dem som hade svåra hinder att ta sig till vallokalen, som till exempel låg på sjukhus eller bodde på äldreboende. Under andra världskriget låg hundratusentals svenska män inkallade vid Sveriges gränser. När det börjar närma sig kommunalval 1942 insåg man att många av dem inte skulle kunna rösta. Därför föreslog man att det skulle bli möjligt att rösta på postkontor före valdagen. Samma system användes för första gången i ett riksdagsval 1944. Då var det två procent av de röstande som poströströstade.
I riksdagsvalet 1968 var poströstandet fortfarande lågt. Det var 6 procent som röstade innan valdagen. Nästa riksdagsval 1970 hade mycket ändrats. För första gången röstade man till endast en kammare i riksdagen. Dessutom ändrades reglerna och det blev möjligt för alla att poströsta, inte bara de som hade särskilda förhinder.
Under sjuttiotalet steg sedan andelen som poströstade för varje val. Det fortsatte fram till 1985 då 37 procent röstade innan valdagen. Under nittiotalet minskar andelen som poströstar. Samtidigt faller även det totala valdeltagandet.
År 2022 var det rekordmånga som förtidsröstade: 48 procent, eller nära hälften av alla som röstade. De flesta röstar under sista veckan före valdagen.
Fakta från SCB:
Förtidsröstningen får inledas 18 dagar före valdagen och pågår sedan fram till och med valdagen. Totalt sett pågår alltså förtidsröstningen i 19 dagar. Alla kommuner har skyldighet att se till att det finns minst en lokal som tar emot förtidsröster även på valdagen.
