Behovet av familjehem ökar, samtidigt vill få ta emot ett utsatt barn. Brist på tid och plats i bostaden uppges som vanliga skäl. Det visar forskning vid Linköpings universitet.
Projektet Familjehem sökes – Rekrytering, bedömning och samverkan inom familjehemsvården, som leds av Judith Lind, avslutas 2026. Tillsammans med Cecilia Lindgren, Johanna Sköld och Veronica Hällqvist vid Tema Barn samt Ann-Charlotte Münger vid Barnafrid har hon på flera sätt belyst bristen på familjehem.
Forskare på Tema Barn vid Linköpings universitet har undersökt varför inte fler vill eller anser sig kunna ta emot ett barn som behöver placeras.
– Resultaten visar att möjligheten att rekrytera nya familjehem är ganska begränsad. Därför blir de familjehem som redan finns helt avgörande för framtidens familjehemsvård, säger Judith Lind, universitetslektor och forskningsledare, i ett pressmeddelande.
I en av delstudierna i projektet besvarade runt 2 000 personer i åldern 25–64 år en enkät om hur de ser på familjehemsuppdraget och sina egna möjligheter att ta emot placerade barn. De flesta såg positivt på familjehemsplacering som en insats för barn. Samtidigt var det få som själva kunde tänka sig att bli familjehem. Bara omkring en procent svarade att det är mycket sannolikt att de kommer att söka ett sådant uppdrag.
De vanligaste skälen till att avstå var brist på tid och brist på plats i bostaden. Många kände också osäkerhet inför om de skulle klara av att möte barnets behov.
– Något som stack ut var hur viktigt stödet från socialtjänsten är. Åtta av tio i den grupp som ändå kan tänka sig uppdraget säger att de skulle bli mer benägna att söka om de var säkra på att de skulle få stöd, säger Judith Lind.
Forskningen på familjehem fortsätter
Mot bakgrund av resultaten från det snart avslutade projektet har forskargruppen nu beviljats ett nytt anslag på drygt 5,4 miljoner kronor från Forte. Det nya projektet, Hållbar familjehemsvård: familjehems erfarenheter och vilja att ta emot nya placeringar pågår till 2030.
I projektet riktas fokus mot familjehemmens egna erfarenheter och de avvägningar de gör när de bestämmer sig för att ta emot fler barn.
Planen är att inleda projektet med att intervjua familjehem och att därefter genomföra en större enkätstudie, i nära samverkan med socialtjänsten, familjehemsorganisationer och organisationer för unga med placeringserfarenhet.
– Det saknas i dag forskningsbaserad kunskap om hur familjehem själva upplever villkoren för sitt uppdrag. Den kunskapen är avgörande om socialtjänsten ska kunna arbeta mer långsiktigt och hållbart med familjehem, säger Judith Lind.
Forskarna söker nu familjehem som vill delta i intervjuerna.
– Jag ser verkligen fram emot att få lyssna till familjehemmens berättelser. Om vi bättre förstår vad som fungerar och vad som sliter kan vi skapa bättre förutsättningar och i förlängningen ge barn som behöver placeras en tryggare omsorg, säger hon.
