En ny undersökning från Svenskt Näringsliv visar att många kommuner i Östergötland att planerar utbildningarna utan att ta tillräcklig hänsyn till arbetsmarknadens behov. I stället styrs utbildningsutbudet i hög grad av elevernas efterfrågan.
Regeringens dimensioneringsreform är tydlig – utbildningsplatser i gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska inte bara anpassas efter söktryck, utan också efter vilka kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Syftet är att fler unga ska få jobb efter utbildningen och att företagen ska få tillgång till rätt kompetens.
Men i praktiken har reformen fått begränsad effekt i Östergötland.
– Det ger eleverna sämre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. I stället för att bygga ut utbildningar där jobben finns fortsätter man att utbilda unga till arbetslöshet, säger Johan Gustafsson, regionchef på Svenskt Näringsliv, i ett pressmeddelande.
Flera kommuner har inte gjort några förändringar
I undersökningen har samtliga kommuner i länet svarat på hur de anpassat sitt utbildningsutbud efter de nya reglerna. Resultatet visar att de största kommunerna, Linköping, Norrköping och Motala, inte har gjort några förändringar alls. Det gäller både yrkesprogram, högskoleförberedande program och vuxenutbildningen.
Tillsammans står dessa tre kommuner för merparten av gymnasieplatserna i länet. Samtidigt pekar Skolverkets planeringsunderlag tydligt på behov av fler platser på yrkesprogram och färre på flera högskoleförberedande program, där många elever inte studerar vidare efter examen.
