AI kommer med döden – Ny forskning från LiU

Artificiell intelligens kan ge en mer precis tidpunkt för dödsögonblicket. Det visar ny forskning från LiU 

– Döden är ju en stark biologisk signal, säger Rasmus Magnusson, postdoktor vid Institutionen för medicinsk teknik, IMT, vid Linköpings universitet, som lett en studie publicerad i Nature Communications där AI används för att bestämma dödstidpunkten, i ett pressmeddelande med anledning av de nya rönen.  

När kroppen dör påbörjas en mängd biologiska processer. Organ och vävnader börjar brytas ner vilket bland annat leder till förändringar av små molekyler i blodet som kallas metaboliter. De bryts ned på ett förutsägbart sätt som korrelerar med hur lång tid det gått från dödstidpunkten. 

– Det ger oss möjligheten att bedöma när en individ faktiskt har avlidit, något som är väldigt viktigt för rättsmedicinska utredningar, men också för polisens arbete. De behöver till exempel lägga resurserna på rätt vittnen i rätt tidsperiod i den avlidnes liv, säger Henrik Green, professor i forensiska vetenskaper vid LiU och forskare vid Rättsmedicinalverket, RMV, i samma pressutskick. 

Postmortalt intervall

De metoder som i nuläget används för att fastställa dödstidpunkt, även kallat postmortalt intervall, är bland annat kroppstemperatur, likstelhet och mängden kalium i ögats glaskropp. Dessa metoder ger dock osäkra svar efter att ett par dagar förflutit sedan dödstidpunkten. 

Metoden som nu utvecklats av forskare vid LiU tillsammans med RMV använder i stället artificiell intelligens för att analysera metaboliterna i blodprov som samlas in vid obduktion. 

Totalt har blodprover från över 45 000 obduktioner samlats av RMV under nästan tio år, en databas som sakar motsvarighet i hela världen. Blodproverna används för att hitta olika kemiska substanser som droger, läkemedel eller gifter. Men även koppens egna metaboliter går alltså att hitta i blodproverna.