Lokala partier en del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott, och det får konsekvenser för det lokala partisystemet.

Lokala partier, som står utanför de etablerade nationella partierna, har blivit både fler och starkare. Mellan 1973 och 2022 har antalet lokala partier i kommunfullmäktige runt om i Sverige ökat från drygt 40 till över 100.
Men hur varaktiga är de egentligen? För att undersöka det har forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) analyserat lokala partiers livslängd mellan valen 1991 och 2022, berättar LiU på sin hemsida. 

– Historiskt beskrevs lokala partier ibland som tillfälliga proteströrelser, men det stämmer inte längre. Våra data finner att ett typiskt lokalt parti sitter kvar i tre mandatperioder – tolv år eller mer. Inte sällan utvecklar de sig alltså till organisationer som etablerat sig som permanenta spelare i den lokala partifloran, säger Gissur Ó Erlingsson, professor vid CKS.

Vilka partier överlever?

Bakom den genomsnittliga livslängden finns dock stora variationer. Medan vissa partier, drygt en fjärdedel, förlorar sin plats i fullmäktige redan efter en mandatperiod så överlever andra betydligt längre. Ett av de mest långlivade är Samernas Väl i Jokkmokk som nu är inne på sin artonde mandatperiod.

Den politiska bredden spelar in i hur länge partierna överlever

– Ett parti som bara existerar för en fråga bygger ofta in sin egen upplösning. Så fort frågan är avgjord – skolan är räddad, eller nedlagd, vindkraftsparken byggd, eller stoppad – har partiet inget unikt kvar att erbjuda väljarna. De partier som överlever är de som var breda från början eller väljer att bredda sig över tid. Ju fler skäl som väljarna har att rösta på dig, desto mindre sårbar är du, säger Gissur Ó Erlingsson.