Tekniska Verkens invigning av den eftersorteringsanläggning för restavfall i Linköping inleddes digitalt i Mjärddevi med tal och panelsamtal.
Förväntningarna var uppskruvade och många hade samlats i Collegium, till
invigningen av Tekniska verkens högteknologiska sorteringsanläggning på Gärstadområdet. Invigningsmomentet skulle ske digitalt genom uppkoppling till Gärstads kontrollrum.
Conny Udd, vd på Tekniska verken, inledde programmet med:
– Idag ska vi göra något riktigt unikt. Vi ska inviga Nordens modernaste anläggning för avfallssortering, det har aldrig hänt tidigare.
– För oss på Tekniska verken så är det väldigt viktigt att de resurser vi hanterar används på ett så effektivt sätt som möjligt.
Han underströk att mycket som skulle kunna gå till materialåtervinning går till så kallad energiåtervinning, det vill säga förbränning. Det är det här som sorteringsanläggningen ska minska. Den blir starten för en ny del av arbetet för ett mer hållbart samhälle.
Johan Kuylenstierna, generaldirektör Naturvårdsverket. Foto: Bo Bäckman
Tre talare följde
Johan Kuylenstierna, generaldirektör Naturvårdsverket, Jenny Sahlin, senior avfallsexpert och forskare, Profu, Synnøve Daltveit, CEO Norsk Gjenvinning, hade idel lovord om anläggning och satsningen. De berättade också utifrån sina respektive horisonter om hur det ser ut idag och om hur de ser på framtiden, vad som behövs.
Handla om plast
Mycket kom att handla om plast, även i det följande panelsamtalet där även Charlotte Billgren, hållbarhetschef på Tekniska verken, deltog. Användningen av fossilbaserad plast ökar. En utvikning om detta är att bioplasten endast har en bråkdel av marknaden och att den också den kräver råvara för att produceras. Den kan inte, än i alla fall, konkurrera med eller ersätta den fossila.
Nå klimatmålen
Dagens moderator, Rebecka Hovenberg från 2050 Consulting, lämnade först ordet till Johan
Kuylenstierna som bland annat sa:
– Utan den här typen av strategiska satsningar så är det omöjligt för Sverige att nå de klimat- och miljömål som vi faktiskt har. Den här sorteringsanläggningen som vi inviger idag är ett konkret exempel på hur innovation, men också politiska styrmedel och det lokala engagemanget verkligen kan mötas för att skapa bättre lösningar för framtiden.
– Sorteringen av restavfallet leder till att vi får ner mängden fossil inblandning i avfallet och
det leder till lägre klimatutsläpp. Det är helt avgörande för att nå målen.
– Med teknikens hjälp så innebär det att vi kan öka materialåtervinningen som är helt
avgörande. Inte minst på plastsidan så har ju Sverige fortfarande en hel del utmaningar kvar för att nå målen.
Han fortsatte med klimatmål och EU:
– Vi befinner oss i ett läge där kraven på återvinning och resurseffektivitet skärps hela tiden. Det är väldigt viktigt också. Vi har ett EU-system med utsläppshandel och styrmedel som faktiskt styr mot lägre klimatpåverkande utsläpp. Det här är också alltmer en beredskapsfråga.
– EU:s avfallsdirektiv ställer tydliga krav på medlemsländerna. Redan 2035 ska minst 65
procent av allt kommunalt avfall materialåtervinnas. Det är inte tio år fram i tiden.
– Sveriges långsiktiga klimatmål är att nettoutsläppen ska vara noll senast 2045. För att nå
målen behövs styrmedel och incitament.
En viktig faktor menar han är samordningen mellan myndigheter för arbetet med hållbar
plastanvändning och verka för att minska miljöbelastningen från plast, som främst uppstår vid produktion av plastråvara samt vid förbränning av fossilt plastavfall.
– När det gäller materialåtervinning av kommunalt avfall så visar Naturvårdsverkets senaste uppföljning en samlad bild. För vissa material, glas, metall, så ligger vi nära eller över EU:s mål och är ett av de bästa länderna inom EU. För andra, framför allt för plastförpackningar så är gapet fortfarande väldigt stort.
– Vi kan konstatera att mängden plastförpackningar som materialåtervinns ökar, men alldeles för långsamt. Den här anläggningen är en otroligt viktig pusselbit för att det ska gå att nå målen.
Den här typen av anläggningar är en viktig pusselbit som kan komplettera och förbättra den totala insamlingen, menar han. Anläggningen i sig löser dock inte själv allt,
men betyder ett stort steg i önskad riktning.
– Tillsammans med andra faktorer så behöver vi samverka för att få ett system som håller
ihop i all dess olika delar. Den här anläggningen är mer än bara en investering, den är en
möjliggörare på olika sätt. Här vi också tillbaka till beredskapsfrågan.
– Det här projektet menar vi är ett skolboksexempel på hur statliga stöd kan katalysera
innovation och skapa konkreta och långsiktiga effekter.
Johan Kuylenstierna sammanfattade projektet med ord som Modet att investera, viljan att
förändra och kraften i att samarbeta.
BO BÄCKMAN
