16 ledamöter hoppade av från kommunfullmäktige – frågan är varför…

En av sex ledamöter i Sveriges alla kommunfullmäktige har hoppat av uppdraget efter tre år in i mandatperioden. Det är färre än under den föregående mandatperioden – men i regionfullmäktige har avhoppen ökat, visar statistik från SCB.

I Linköping har hitintills 16 stycken ledamöter lämnat sitt uppdrag i Kommunfullmäktige under innevarande mandatperiod enlig den kortfattade sammanställning som kommunkansliet har presenterat.

Varför hoppar folk av?

Det sitter 79 ledamöter i fullmäktige och 16 av dessa har alltså av olika skäl lämnat sina uppdrag. Bortfallet i nämnder och styrelser finns inte med i presentationen men enligt uppgift är bortfallet bland dessa förtroendeuppdrag betydligt större. Detta är något som Borgmästaren och kommunfullmäktiges ordförande Lars Vikinge är bekymrad över.

– Ja, vi har haft rätt många avsägelser så här långt, särskilt i våra kommunala nämnder har vi haft rotation. Det är ett problem men jag ska inter vara för alarmistisk. Jag tror inte att det är hat och hot som är orsaken till avsägelserna utan mer att ledamöterna upptäcker att inflytandet inte är så stort som man kanske hade hoppats på, säger Lars Vikinge (C) vidare och påpekar att det är partiernas jobb, när man rekryterar nya medlemmar, att informera om vad ett förtroendeuppdrag i kommunen innebär.

– I centerpartiet har vi inte haft så många avhopp. De kanske är tecken på att vi har en bra partikultur där vi stöttar varandra på ett bra sätt.

Negativ inställning till representativ demokrati?

Frågan om varför det inte finns något större förtroende- och vilja att engagera sig för vårt demokratiska representativa system är viktig att diskutera i partierna. En av orsakerna till rekryteringssvårigheterna och de mångtaliga avsägelserna till förtroendeuppdragen är kanske den inställning som politikerna själva har till de olika uppdragen. Många menar att kommunens högsta beslutande organ i en kommun/region/riksdag endast är till för några ”knapptryckare” som enbart ska konfirmera vad ”andra” redan har bestämt. Om den inställningen är ingångsvärdet för partiernas rekrytering till politiska uppdrag, då är slaget förlorat redan från start.

I princip likadana siffror i kommun som i Region

Andelen folkvalda som har hoppat av tre år efter valet är i princip på samma nivå i kommun- och i regionfullmäktige enligt SCB sammanställningen.

I riksdagen har nio procent av ledamöterna hoppat av efter tre år, vilket är på samma nivå som föregående mandatperiod.

Störst skillnader är det i kommunfullmäktige, där det skiljer 2,5 procentenheter mellan avhopp bland kvinnor och män. I riksdagen är skillnaden marginell.

Bland personer under 30 år är andelen avhopp 31 och 27 procent i kommunfullmäktige respektive regionfullmäktige tre år in i mandatperioden. I riksdagen har däremot ingen ledamot under 30 hoppat av under samma period.

Miljöpartiet och Sverigedemokrater i topp

Miljöpartiet. I kommunfullmäktige är det vanligast med avhopp bland Miljöpartiets folkvalda kandidater, följt av Sverigedemokraternas. I riksdagen är det tre år in i mandatperioden högst andel avhopp bland Miljöpartiets kandidater, följt av Liberalernas.