Linköping

Nya lagar och förordningar 2022- med kommentaren Gott Nytt År

LKPG.News presenterar ett urval i sammanfattning av de nya lagar och förordningar som träder ikraft under år 2022. Riksdagen beslutar om lagar och regeringen beslutar om förordningar.
Lagar och förordningar kallas med ett gemensamt ord för författningar. Både lagar och förordningar publiceras i Svensk författningssamling (SFS). SFS publiceras elektroniskt på webbplatsen www.svenskforfattningssamling.se

Kommentarer kring kommande ändringar:

LKPG.News väljer till en början att inte kommentera det faktum att det från och med idag kostar 800 kronor att kasta en fimp på gatan i och med att regeringen ändrar i den så kallade ”Nedskräpningslagen” (Miljöbalken) med rubriken ”Ringa nedskräpning”. Men, ändå, vad är det polisen ska ”beivra”; Grov kriminalitet gängskjutningar eller jaga de som slänger fimpar på gatan?

Kommentar TP: Regeringen har satt upp tre prioriteringar: Bryta segregationen och bekämpa brottsligheten, skapa jobb genom att driva på klimatomställningen och ta tillbaka kontrollen över välfärden. Nu är det dags att sätta upp ett fjärde prioriteringsmål: Bekämpa den ringa nedskräpningen.

Nedskräpning kan ju vara ett problem men hur många är det som slänger fimpar idag. Foto: Tommy Pettersson

Som vanligt är det justitie- och inrikes­minister Morgan Johansson och/eller integrations & migrationsminister Anders Ygeman som ”sticker ut” när det gäller lagstiftning.

Regeringen beslutade i en lagråds­remiss för att skärpa och förbättra de nuvarande reglerna för arbets­krafts­invandring. Förslagen är de första av flera kommande förslag till föränd­ringar av regel­verket för arbets­krafts­invandring. Den lagråds­remiss som beslutas i dag syftar till att mot­verka utnyttjande av arbets­krafts­invand­rare samt till att attrahera och behålla inter­nationell kom­petens och mot­verka så kallade kompetens utvisningar.

− Reglerna för arbets­krafts­invand­ring behöver skärpas och förbättras. Vi måste komma till rätta med problemen med utländska arbets­tagare som utnyttjas på svensk arbets­marknad. Att människor ges sämre arbets­villkor, med lägre lön, längre arbets­dagar eller sämre arbets­miljö för att de kommer från ett annat land strider mot våra mest grund­läggande värde­ringar och skadar den svenska modellen, säger Anders Ygeman på regeringens hemsida.

Kommentar TP: Det är bra. Men regeringen med Morgan Johansson i spetsen vill också att polisen, utan urskillning, ska jaga flyktingar och invandrare i Sverige som har jobb svarta jobb likväl som vita jobb istället för att prioritera samt intensifiera kampen mot de oseriösa arbetsgivare som systematiskt utnyttjar svart arbetskraft.

Regeringen föreslår att det ska vara möjligt att besluta om tillträdes­förbud till bad­anlägg­ningar och bibliotek.

– Personer som begår brott, hotar personal och omöjlig­gör för andra att besöka bad­anlägg­ningar och biblio­tek på ett tryggt och ostört sätt måste kunna portas, säger justitie- och inrikes­minister Morgan Johansson citat från regeringens hemsida.

Enligt förslaget ska ett tillträdes­förbud till bad­anlägg­ningar och bibliotek, på motsvarande sätt som för butiker, grundas på en bedöm­ning av risken för brott och allvarliga trakas­serier. Tillträdes­förbud till bibliotek ska även kunna meddelas vid risk för vissa ordnings­störningar.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Kommentar TP: Bra Morgan. Äntligen ett rätt!

Ett annat område som regeringen prioriterar är obegriplig nog en eventuell kursändring i biståndspolitiken som Morgan föreslår.

Den socialdemokratiska regeringen med Morgan Johansson i spetsen igen gjorde innan årsskiftet ett spektakulärt utspel om att biståndspengar ska användas till att få länder att ta emot personer som inte har rätt att vistas i Sverige. Med andra ord flyktingar och hjälpbehövande människor ska utvisas.
Biståndet ska enligt ministrarna villkoras även för tvångsmässiga återvändanden vilket inte är tillåtet enligt OECD-DACs-biståndsregler. Ska Sverige ställa sig raden av maktstater som använder indirekta påtryckningsmedel för att styra andra länder?
Frågan är hur dessa ”Socialdemokrater” kan segla iväg från socialdemokratisk internationell solidaritet, rättvisa och ett bistånd som hjälper fattiga länder och människor till ett bättre liv?

Biståndet behövs mer än någonsin. Flyktingarna flyr från torka, fattigdom krig, politisk förföljelse. Coronapandemin har också lett till ökad fattigdom och hunger.
Det går nog att göra sig lustig över att flyktingarna som jagas bort från fristaden Sverige. Men detta utspel är enbart sorgligt. Vad säger biståndsminister Matilda Ernkrans? Blev hon överkörd av ”Grabbarna”?

Nya Lagar och förordningar

Arbetsmarknadsområdet

Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas tillfälligt från sex dagar till två dagar.
Ikraftträdande: 1 januari 2022, gäller till och med 1 januari 2023.

Det ordinarie karensvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen innebär att arbetslöshetsersättning inte lämnas under de sex inledande dagarna av arbetslösheten. Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas nu tillfälligt från sex till två. Detta innebär att enskilda kan få arbetslöshetsersättning redan efter två arbetslösa dagar.

Stöd för nystartsjobb får lämnas för längre tid för de som har fyllt 55 år

Ikraftträdande: 1 februari 2022.

Stöd för nystartsjobb får lämnas för längre tid för personer som har fyllt 55 år och har varit frånvarande från arbetslivet eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Det har skett en relativ ökning av långtidsarbetslösheten bland äldre jämfört med dem under 55 år och ändringen syftar till att att motverka långtidsarbetslöshet bland äldre på arbetsmarknaden. Ändringen innebär att stöd får lämnas under dubbelt så lång tid som den tid personen har varit frånvarande från arbetslivet eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Även den längsta tiden med stöd förlängs till 48 månader från 24 månader.

Coronarelaterade ändringar

Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas tillfälligt.

Ikraftträdande: 1 januari 2022, gäller till och med 1 januari 2023.

Det ordinarie karensvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen innebär att arbetslöshetsersättning inte lämnas under de sex inledande dagarna av arbetslösheten. Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas nu tillfälligt från sex till två. Detta innebär att enskilda kan få arbetslöshetsersättning redan efter två arbetslösa dagar.

Lagen respektive förordningen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen förlängs

Trädde ikraft 1 oktober 2021.
För att även fortsättningsvis ha en god beredskap för att kunna sätta in träffsäkra åtgärder för att bekämpa coronapandemin förlängs lagen respektive förordningen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen till utgången av januari 2022 och en följdändring görs i en övergångsbestämmelse till lagen. Genom förlängningen möjliggörs att smittskyddsåtgärder på serveringsställen till exempel i form av begränsningar av storleken på sällskap och avstånd mellan sällskapen kan beslutas.

Restauranger och krogar får härda ut ytterligare en tid med restriktioner och de undermåliga omsättningsstöden. Foto: Tommy Pettersson

Finansdepartementet

Ny skattelättnad för cykel förmån införs.
Ikraftträdande: 1 januari 2022.
I syfte att öka cykel pendlingen införs en skattelättnad för förmån av att använda cykel som tillhandahålls av arbetsgivaren för privat bruk. Skattelättnaden innebär att en cykel förmån ska tas upp till beskattning bara till den del värdet av förmånen överstiger 3 000 kronor per beskattningsår.

Gäller förmånsbeskattningen Elsparkcykel? Nej Guschelov! Gäller dock för Elcykel också.

Justitiedepartementet  Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson

Ny befogenhet att göra husrannsakan för att söka efter vapen och andra farliga föremål.

Ikraftträdande: 1 december 2021.

Lagändringen innebär att polisen får en ny befogenhet att i brottsförebyggande syfte göra husrannsakan för att söka efter vapen och andra farliga föremål (till exempel explosiva varor) i gemensamma utrymmen i eller i anslutning till flerbostadshus. Befogenheten får användas i situationer där risken framstår som stor att sådana föremål ska användas vid våldsbrott.

Aggressionsbrott kriminaliseras
Ikraftträdande: 1 januari 2022.

Lagändringarna innebär bland annat att aggressionsbrott kriminaliseras i svensk rätt. Den som kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande och som planerar, förbereder, inleder eller utför en aggressionshandling som till sin karaktär, svårhetsgrad och omfattning utgör en uppenbar överträdelse av FN-stadgan ska kunna dömas för aggressionsbrott. Straffet ska vara fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.

Socialdepartementet
Höjt inkomsttak i sjukförsäkringen

Ikraftträdande: 1 januari 2022.
Försäkringsskyddet stärks på så sätt att inkomsttaket för sjukpenninggrundade inkomst höjs från åtta till tio gånger prisbasbeloppet. De förmåner som berörs är förutom sjukpenning även rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning samt ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Därutöver påverkas ytterligare förmåner som regleras i andra författningar och som baseras på bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst i socialförsäkringsbalken.

Garantinivån i sjukersättning och aktivitetsersättning höjs
Ikraftträdande: 1 januari 2022.
Försäkringsskyddet stärks på så sätt att garantinivåerna för hel sjukersättning och hel aktivitetsersättning höjs med 0,25 prisbasbelopp. Garantinivån kommer motsvara 2,78 gånger prisbasbeloppet för hel sjukersättning från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år.

Bostadstillägget till pensionärer höjs
Ikraftträdande: 1 januari 2022.
Ändringen innebär att bostadskostnadstaket i bostadstillägget höjs till 7 500 kronor per månad för den som är ogift och till 3 750 kronor för den som är gift. Dessutom höjs konsumtionsstödet med 200 kronor för den som är ogift och med 100 kronor för den som är gift.
Vidare höjs beloppstaken för skälig bostadskostnad och för skälig levnadsnivå i övrigt vid beräkning av särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Möjlighet till fler än ett högskoleprov under samma kalenderhalvår införs
Ikraftträdande: 1 januari 2022.
Ändringen förtydligar dels att Universitets- och högskolerådet (UHR) av olika anledningar kan besluta om att genomföra fler än ett högskoleprov under ett kalenderhalvår, dels att alla prov ska genomföras på ett smittskyddssäkert sätt. Syftet med förändringen är att förtydliga innebörden och underlätta tillämpningen av bestämmelsen.

Källa: Sveriges Riksdag

Gott Nytt År Sverige

Den här webbsajten använder cookies.

Läs mer