Sommar, sol och fjärilar hör ihop men tyvärr riskerar var tredje dagfjärilsart att dö ut i Sverige. Några av dessa arter har Östergötland ett särskilt ansvar för, berättar Länsstyrelsen på sin hemsida.
I en ny rapport från, bland annat, Naturvårdsverket uppmärksammas den bekymmersamma situationen för ett antal dagfjärilar. En tredjedel av våra dagfjärilsarter är rödlistade, vilket innebär att de löper risk att dö ut i Sverige. För tio arter är läget extra allvarligt och de omfattas av särskilda åtgärdsprogram som ska vända den negativa trenden.
Förändring
Det svenska odlingslandskapet har genomgått en dramatisk förändring under 1900-talet. Ogödslade ängar och betesmarker har minskat kraftigt och de kvarvarande är ofta isolerade av skogsmark. Genom rationaliseringar inom jord- och skogsbruk har också halvöppna brynmiljöer och skogsbeten till stor del försvunnit. Dagfjärilar är beroende av öppna blomrika miljöer och många arter har minskat på grund av nämnda landskapsförändringar.
Hotade arter
I Östergötland har sju av de särskilt hotade dagfjärilarna förekommit, men i dagsläget finns med säkerhet bara dårgräsfjäril och fetörtsblåvinge kvar. För mnemosynefjäril och väddnätfjäril finns bara äldre uppgifter, medan svartfläckig blåvinge, kronärtsblåvinge och veronikanätfjäril försvunnit i modern tid. För kronärtsblåvinge och veronikanätfjäril är läget särskilt allvarligt eftersom de nu befaras ha dött ut i hela landet.
– I Sverige och Norge har vi en särskild underart av kronärtsblåvingen som nu alltså kan vara helt utdöd. Vårt hopp står till att det ändå finns någon oupptäckt plats med arten och att den nordiska underarten även finns i Baltikum, säger Tommy Karlsson, samordnare av Länsstyrelsen Östergötlands arbete med hotade arter, i ett pressmeddelande.
Länsstyrelsen Östergötland har ett nationellt ansvar för kronärtsblåvingens åtgärdsprogram, vilket innebär framtagande av programmet och redovisning av hur arbetet fortlöper, samt samordning av insatser som görs för arten nationellt.
Till sommaren planeras en inventering av arten som berör både Östergötlands och Kalmar län. Om arten återfinns kommer Nordens Ark att stå redo för att kunna föda upp arten i fångenskap. I samarbete med Lunds universitet planeras också genetiska undersökningar av arten för att reda ut släktskap med de populationer av arten som finns i Baltikum.
Läs mer här: