Linköpings kommun har sedan en tid tillbaka en dialog med polisen för att kunna stoppa utbetalningar till personer som har ekonomiskt bistånd eller personlig assistans utan att ha rätt till det.
Detta samarbete sker nu tack vare en ändring i Offentlighets- och sekretesslagen.
Sedan 1 december 2025 har myndigheter utökade möjligheter att utbyta sekretessbelagd information mellan sig, bland annat för att förhindra välfärdsbrott. Under våren 2026 etablerades en tätare samverkan mellan Linköpings kommun och Polismyndigheten i Östergötland.
– Det känns fantastiskt bra att vår samverkan med Linköpings kommun på ganska kort tid redan har fått effekt. Välfärdsbrottsligheten i Sverige beräknas omsätta cirka 250 miljarder kronor om året. Det är enorma summor det handlar om, säger Stefan Holgersson, samordnare för brottsförebyggande verksamhet i Polisområde Östergötland i ett pressmeddelande.
Rätt att spana
Det är kommunen som tar emot en ansökan om exempelvis personlig assistans eller ekonomiskt bistånd. Beslutet fattas på uppgifter från den som söker och från offentliga handlingar. Medarbetare på kommunen byggde för en tid sedan ett eget digitalt verktyg som stöd för att identifiera ärenden där något sticker ut, men i vissa fall har det behövts hjälp från polisen eftersom polisen har rätt att spana på en person och de kan få fram andra uppgifter som inte finns i offentliga register.
Polisen utreder brott för att bygga ett åtal, och har ett beviskrav för att nå en fällande dom. Men även om polisens utredning inte leder till åtal kan de uppgifter som framkommer ge kommunen underlag för att ompröva beslut och stoppa felaktiga utbetalningar. Det är upp till den som får ersättningen att bevisa att den har ett behov. Det händer ofta att den som blivit av med ersättning på det här sättet, helt slutar ansöka om exempelvis ekonomiskt bistånd.
Samarbete med polisen
Kommunen polisanmäler alltid misstänkt brottslighet och kräver återbetalning. Det leder tyvärr sällan till fällande domar eller att kommunen får tillbaka pengar.
– Jag har under flera år sett ett behov av att Sveriges kommuner måste få bättre möjligheter att utbyta information med polisen. Det är jättebra att lagstiftningen har ändrats och vi ser redan nu, efter ett par månader, att det har gett resultat, säger Kristina Edlund (S), kommunstyrelsens ordförande och får stöd från kollega från det frånträdande styret.
– Från kommunens sida har vi ett ansvar att göra allt vi kan för att motverka välfärdsbrott, där samarbetet med polisen är oerhört viktigt. Kriminella ska med alla medel hållas borta från våra gemensamma skattemedel och Linköpingsbor ska alltid känna sig trygga med att deras skattemedel hanteras ansvarsfullt, säger Niklas Borg (M), kommunstyrelsens vice ordförande.
Exempel från 2026:
- En man i 55-årsåldern hade cirka 70 timmar personlig assistans i veckan. Kommunen fick anonyma tips och misstänkte att mannen överdrev sina behov. Med hjälp av uppgifter från polisen som stärkte misstankarna stoppade kommunen utbetalningarna. Besparingen kommande år för fortsatt assistans beräknas till drygt 16 miljoner kronor. Mannen har överklagat till Förvaltningsrätten.
- En man i 35-årsåldern hade under flera år ekonomiskt bistånd. Han sökte som ensamstående, men kommunen hade misstankar om att han levde i ett samboförhållande, så kallad skenseparation. Under de senaste tre åren har mannen fått cirka en halv miljon kronor i bistånd. Kommunen försökte stoppa utbetalningarna på egen hand men möjligheterna var inte tillräckliga. Tack vare uppgifter från polisen kunde biståndet stoppas. Personen har efter det slutat söka bistånd.
