Avundsjuka spelar större roll när vi fördelar tillgångar genom majoritetsbeslut än när vi gör individuella val. Det visar ny forskning från Linköpings universitet. Förklaringen kan vara att vår känsla av personligt ansvar minskar när en enskild röst sannolikt inte avgör resultatet, menar forskarna.
– Det är inget argument mot demokrati. Men när vi fattar kollektiva beslut så drivs vi lite mer av avund. Att det visar sig så tydligt i ett experiment säger ju någonting om att det finns bra och dåligt med allt, säger Gustav Tinghög, professor i nationalekonomi på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Undersökning i två steg
Undersökningen genomfördes i två steg. I det första deltog 574 studenter från ett svenskt universitet. Det följdes sedan upp av en större studie med 1176 engelsktalande deltagare, som visade samma resultat som den första studien. Resultaten publiceras i tidskriften European Economic Review.
I båda studierna fick deltagarna ta ställning till olika sätt att fördela pengar mellan sig själv och en annan part. Det ena alternativet var alltid en helt jämn fördelning. I det andra alternativet var fördelningen i flera olika varianter till fördel för den ena eller andra parten.
Deltagarna blev slumpvis uppdelade i grupper. I en grupp fick var och en ta ett individuellt beslut, i den andra gruppen röstade deltagarna på vilken fördelning som skulle genomföras och majoritetens beslut fick gälla.
Avundsjukan styr
Båda studiernas resultat pekar entydigt i en och samma riktning: vid gruppbeslut styr avundsjukan i högre grad. Till exempel fick deltagarna valet att fördela en summa pengar helt lika, 40–40, eller till fördel för den andre, 40–50. I den större studien valde 56,7 procent att dela helt lika när de fick bestämma individuellt, medan 67,9 procent gjorde det vid majoritetsbeslut – en skillnad på 11,2 procentenheter.
Avundsjukan
Trots att deltagarna inte själva fick mer pengar valde de alltså, vid majoritetsbeslut, i högre grad att ta bort pengar från den andre för att det skulle bli lika. De minskade med andra ord hellre de totala tillgångarna än lät den andre ha mer. Det handlar inte om girighet utan om avundsjuka, är forskarnas tolkning.
Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet.
