Svenskarna är bra på att sortera sitt avfall men det finns undantag. En del plastförpackning hamnar fortfarande i restavfallet. Det leder till onödiga koldioxidutsläpp, ökade kostnader för kommuner och värmeverk – och miljardkostnader för Sverige.
I Sverige är vi duktiga på att sortera vårt avfall. Cirka 80 procent uppger att de sorterar sitt hushållsavfall och de flesta vet att avfall ska sorteras. Vi är också mycket bra på att sortera ut glas- och metallförpackningar. Få skulle komma på tanken att slänga dem i restavfallet.
När det gäller plastförpackningar ser det annorlunda ut. En del plastförpackningar hamnar fortfarande i restavfallet – både hos hushåll och verksamheter och det spelar stor roll.
Miljardslöseri
De plastförpackningar som hamnar i restavfallet eldas upp. Det innebär både ett slöseri med naturresurser och ökade koldioxidutsläpp eftersom plast som hade kunnat återvinnas går förlorad.
Kommuner, företag och värmeverk behöver betala för utsläppsrätter kopplade till förbränning av plast. Plastförpackningarna i restavfallet blir alltså dyrt för kommunerna.
Dessutom kostar bristande återvinning Sverige stora summor. Under 2025 fick Sverige betala 2,15 miljarder kronor för plastförpackningar som inte återvunnits, som en del av medlemsavgiften till EU. Sverige riskerar också ytterligare kostnader om de uppsatta återvinningsmålen inte nås.
