Skolverket redovisade nyligen en genomförandeplan för digitaliserade och centralt rättade nationella slutprov inom ramen för det nya betygssystemet.
Betygen är avgörande för elevernas möjligheter att komma in på gymnasieskolan och högre studier. I dag varierar betygsättningen mellan skolor och olika delar av landet. Detta är inte ett resultat av lärarnas arbete utan ett systemproblem. Regeringen föreslår därför att införa ett nytt betygssystem från och med hösten 2028, i syfte att meritvärdena som används vid ansökan till gymnasieskolan och högre studier ska bli mer likvärdiga
Det nya betygsystemet ska öka likvärdigheten
Det nya betygssystemet innebär att dagens nationella prov tas bort och ersätts av nationella slutprov, som både till utformning och antal ämnen skiljer sig från dagens nationella prov. Slutproven får även en annan roll än de nationella proven. I dag fungerar de nationella proven som stöd för lärarens betygssättning. I det nya systemet är syftet med slutproven att ge en oberoende information om elevers kunskapsnivå. Meritvärdet ska bestå dels av elevens betygsvärde, dels av elevens resultat på de nationella slutproven. Betygsvärdet består av elevens betyg som justerats utifrån skolans genomsnittliga resultat på de nationella slutproven. Detta för att ta hänsyn till om betygssättningen på skolan har varit för sträng eller generös. Med centralt rättade slutprov skapas bättre förutsättningar för likvärdiga och jämförbara meritvärden.
– De nationella slutproven får en ny och central funktion i det kommande betygssystemet. Målet är att meritvärdena ska bli mer likvärdiga över landet och det ska bidra till ett mer rättvist urval till gymnasieskolan och till högre utbildning. Digitala, centralt rättade slutprov är ett viktigt verktyg för att nå dit. Samtidigt ställer det högre krav på att systemet fungerar fullt ut – tekniskt, organisatoriskt och att det är rättssäkert, säger Maria Weståker, avdelningschef på Avdelningen för läroplaner, i ett pressmeddelande.
I förslaget på nytt betygssystem från regeringen ska de första nationella slutproven genomföras i gymnasieskolan från och med våren 2029, och följande år utökas till fler skolformer.
Skolverkets förslag: Stegvist införande i tre etapper
För att säkerställa ett säkert och fungerande provgenomförande föreslår Skolverket ett stegvis införande. I genomförandeplanen bedömer myndigheten att ett storskaligt digitalt genomförande av slutproven inte är möjligt till 2029. Det stegvisa införandet möjliggör ett ordnat och planeringsbart införande av det nya betygssystemet med digitala och centralt rättade nationella slutprov. Det innebär att slutproven inledningsvis kommer att genomföras huvudsakligen på papper, på samma sätt som de nationella proven genomförs i dag. Successivt kommer proven att övergå till digitalt genomförande och central rättning, när det är säkerställt att teknik och arbetssätt fungerar.
I det nya betygssystemet blir central rättning en viktig del för att stärka likvärdigheten i bedömningen av slutproven. Men även central rättning tar tid att införa på ett säkert sätt i stor skala. Att slutproven inte kommer att vara digitala från början gör det mer utmanande. Därför föreslår Skolverket att vissa av slutproven ska rättas lokalt på skolorna under en övergångsperiod.
– Vi är medvetna om att det får konsekvenser om central rättning inte införs fullt ut från start. Det hade varit önskvärt med central rättning från start. Men det är en avvägning vi gör för att få ett stabilt och kvalitetssäkrat införande över tid, säger Anders Håkansson.
Fortsatt arbete i samverkan med skolväsendet
Skolverket inväntar nu regeringens uppdrag om digitaliserade slutprov och central rättning. När uppdraget är beslutat går arbetet vidare med att utveckla och genomföra slutproven i enlighet med uppdraget. Samtidigt betonar myndigheten att planen är just en utgångspunkt – löpande utvärderingar krävs för att avgöra hur förutsättningarna ser ut för att ta nästa steg.
