Som tonåring upptäckte hon hur modernismens verk kastade ett nytt ljus över samtiden. I dag är hon professor vid LiU och undersöker hur offentlig konst är en viktig del av demokratin och hur mobilitet formar konstvärlden, samtidigt som feministiska perspektiv löper som en röd tråd genom hennes arbete.
Jessica Sjöholm Skrubbe är professor i konstvetenskap med inriktning mot modern och samtida konsthistoria vid Linköpings universitet. Vägen hit har gått via universiteten i Uppsala och Stockholm. Men allt började i gymnasiet, där ett generellt ointresse för konst vändes till ett sug efter att ta reda på mer.
– När min gymnasielärare började prata om impressionisterna, blev jag plötsligt intresserad. Kanske det var en klassisk tonårsgrej? Jag fångades av hur den moderna konsten från 1800-talets andra hälft berättade om livet och öppnade nya fönster mot omvärlden. Jag lärde mig om konstnärer som skildrade verkligheten, det öppnade mina ögon och jag blev nyfiken, säger hon i ett pressmeddelande på LiU:s hemsida.
Efter gymnasiet bodde Jessica ett år i London. Hon såg många konstutställningar och blev medveten om hur lite hon kunde om konst. Den insikten, i kombination med en nyfikenhet och vilja att lära sig något helt nytt från grunden, gjorde att hon bestämde sig för att studera.
Finansierats av Stiftelse
Professuren i konstvetenskap finansieras av Catharina Högbom och Michael Cocozzas stiftelse för forsknings- och kulturändamål i Linköpings kommun. Grundaren Michael Cocozza och hans hustru Catharina Högbom har totalt donerat 225 miljoner kronor till stiftelsen och bland annat möjliggjort inrättandet av åtta nya professurer inom Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet.
– Min forskning rör sig i skärningspunkten mellan konst, samhälle och historia. Ett återkommande fokus har varit den offentliga konsten och det offentliga rummet – hur skulpturer, monument och minnesmärken fungerar som en form av visuell historieskrivning och speglar de värderingar och konflikter som präglar ett samhälle.
Feministiska perspektiv
Parallellt löper feministiska perspektiv som en röd tråd genom hela forskningen. Hon har undersökt kvinnliga konstnärers villkor, könsidentitet och jämställdhet i konstvärlden och hur det har gestaltats i deras konstnärskap. Hon har också intresserat sig för utställningsstrategier, alltså hur konst har presenterats för att bemöta ojämlikheter i konstvärlden.
Jessica Sjöholm Skrubbe har även ägnat sig åt mobilitet inom konstvärlden.
– Jag har undersökt hur svenska konstnärer sökte sig ut i världen på olika sätt i början av 1900-talet. Jag har riktat in mig på vad resorna har betytt, vilka drivkrafter som låg bakom och vilka kontakter som skapades.
Beerlinmurens fall
Hennes intresse för offentlig konst väcktes i samband med debatterna efter Berlinmurens fall, då frågan om hur man skulle förhålla sig till äldre monument i det forna Östeuropa blev akut. I sin avhandling riktade hon blicken mot Sverige och studerade offentlig konst under folkhemsperioden, en tid då konst sågs som ett verktyg för demokrati.
Jessica Sjöholm Skrubbe blickar framåt och har en forskningsidé som knyter samman flera av hennes tidigare intresseområden. Den tar avstamp i början av 1900 talet och handlar om hur kvinnliga konstnärer i Sverige navigerade i en konstvärld där modernismen innebar nya möjligheter – men också ett motstånd. Hon vill forska om kvinnornas strategiska vägval för att nå ut i det offentliga.
