Utrikes födda arbetar i högre grad än inrikes födda i yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion. Här ingår exempelvis städare och köks- och restaurangbiträden, visar ny statistik från SCB.
2024 arbetade drygt var tionde utrikes född inom denna typ av yrken, medan motsvarande andel för inrikes födda var 3 procent. Andelen utrikesfödda inom yrkeskategorin varierar beroende på orsaken till att man bosatt sig i Sverige.
– Andelen är exempelvis större för dem som kommit som anhöriginvandrare än som studenter, säger Karin Lundström, demograf på SCB. i ett pressmeddelande.
Ojämlik yrkesfördelning
Yrkesfördelningen skiljer sig åt mellan män och kvinnor, både bland utrikes och inrikes födda. Det är en högre andel utrikes födda än inrikes födda som arbetar inom yrkesområdet service, omsorg och försäljning. Det är särskilt vanligt bland kvinnor, och drygt var tredje utrikes född kvinna jobbar inom området.
– Varannan kvinna som invandrat som flykting eller flyktinganhörig arbetar inom service, omsorg eller försäljning, medan motsvarande för män är var fjärde, säger Karin Lundström.
Skillnaden mellan utrikes och inrikes födda män är mindre jämfört med kvinnor, när det gäller andelen som arbetar i yrken med krav på fördjupad högskolekompetens. Det är en större andel kvinnor än män som arbetar inom yrken med krav på fördjupad högskolekompetens. Det gäller både utrikes och inrikes födda.
Lägre sysselsättning bland utrikesfödda
2024 fanns det 4,9 miljoner sysselsatta i åldrarna 20–65 år. Av dem var knappt 1,2 miljoner – motsvarande knappt 24 procent – utrikes födda.
Utrikes födda är sysselsatta i lägre utsträckning än inrikes födda. 2024 var 67 procent av utrikes födda kvinnor och 73 procent av utrikes födda män i åldrarna 20–65 år sysselsatta. För inrikes födda var andelen sysselsatta 84 procent för både kvinnor och män.
Yrken och krav
Yrke redovisas enligt Standard för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK 2012). Yrkena kan delas in efter kvalifikationsnivå, som avser vilka utbildningskrav som normalt gäller för yrket.
-Inga krav på särskild yrkesutbildning, eller krav på en kortare introduktionsutbildning. Det innebär i princip inga utbildningskrav utöver grundskola.
-Gymnasiekompetens samt eftergymnasial utbildning kortare än två år.
-Krav på kortare högskoleutbildning (mindre än tre år), eller någon annan eftergymnasial utbildning som är kortare än tre år, t.ex. folkhögskola eller yrkeshögskola.
-Krav på teoretisk specialistkompetens. Det innebär minst tre års högskoleutbildning.
Om statistiken
Antal och andel sysselsatta baseras på uppgifter från Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). I BAS används administrativa data från flera olika källor. För att klassificera sysselsatta används huvudsakligen arbetsgivardeklarationer på individnivå.
