Linköpings universitet blir värd för ett nytt forskningscentrum som i samarbete med Lunds och Örebro universitet ska utveckla tekniker för autonoma svärmar av drönare som kan användas för bland annat räddning, miljöövervakning och skydd av samhällsviktig infrastruktur. Finansieringen på 60 miljoner kronor över sex år kommer från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.
– Det är en strategiskt viktig satsning för Östergötland med de starka industrier och aktörer som finns här, men det är också av stort nationellt intresse, säger Fredrik Heintz, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet som kommer att leda det nya forskningscentrumet, i ett pressmeddelande.
Namnet på centrumet blir Center för heterogena adaptiva svärmsystem och förkortas CHASS. Målet är att utveckla autonoma svärmsystem där olika typer av drönare i luften, på land och i havet kan samarbeta som en enhet sömlöst och utföra ett uppdrag med minimal mänsklig inblandning.
– Alla relevanta tillämpningar har en betydande mänsklig inblandning. Men frågan är vad människans inblandning består av? Man kan tänka sig att uppdraget ska utföras i en miljö där det inte finns någon möjlighet att kommunicera, då blir det väldigt svårt att ha människan i loopen hela tiden. Men det är ju fortfarande så att det är människorna som har gett uppdraget och bestämt ramarna för vad drönarna får göra, säger Fredrik Heintz.
Svärmsystem anpassar sig
Tanken är att svärmsystemen ska kunna konfigurera sig själva och kontinuerligt anpassa sig till nya situationer genom artificiell intelligens. En nyckelkomponent kommer att vara utvecklingen av ett operativsystem för svärmar som kan integrera olika typer av hårdvaruplattformar i en gemensam enhet.
Inom centrumet undersöks också hållbar drönartillverkning med modulära, återanvändbara komponenter och 3D-printing, samt på hur människor och svärmar kan samarbeta effektivt och säkert.
– Alla inblandade aktörer har olika expertis, och genom att arbeta långsiktigt tillsammans med det integrerade drönarkonceptet kan vi få ut betydligt mer. Vi ser hur viktiga drönare är och utvecklingen går snabbt vilket gör det viktigt att korta ner utvecklingscyklerna och vara snabbrörliga, säger Fredrik Heintz.
LiU är värd för centrumet som drivs i samarbete med universiteten i Lund och Örebro tillsammans med tre stora industripartners – Saab, Sectra Communications och BAE Systems Hägglunds. Även mindre företag som Irnova och Deep Forestry deltar samt Totalförsvarets Forskningsinstitut, Myndigheten för Civilt Försvar och Luftfartsverket. Linköping Science Park kommer att bidra med sitt nätverk av företag, uppstartsbolag och Defence Hub Sweden
– Det kommer förhoppningsvis leda till betydande kommersiella tillämpningar. Vårt mål är att göra grund och tillämpad forskning i allt ifrån hur man designar den här typen av plattformar till hur de ska fungera som en enhet. Tanken är att drönarna genom att arbeta tillsammans i svärmar kan få helt nya förmågor och kunna utföra komplexa uppdrag i utmanande miljöer som tidigare inte var möjligt.
