Förra året saknade arbetsgivarna totalt 61 000 personer inom olika yrken. Bristen var ungefär lika stor inom yrken som kräver gymnasial utbildning som inom yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Det visar SCB:s undersökning.
Bristen på arbetskraft var något lägre 2025 än 2024, då arbetsgivarna rapporterade en brist på totalt 70 000 personer. Bristen minskade inte i något specifikt yrke eller yrkesområde, utan speglade en allmän nedgång inom många yrken. Det råder bland annat brist på lärare inom grundskolan, snickare, vårdpersonal och olika hantverksyrken.
Inom yrken som vanligtvis kräver eftergymnasial utbildning saknade arbetsgivarna närmare 30 000 personer. Inom yrkesområden som motsvarar gymnasial utbildning saknade arbetsgivarna i stället 27 000 personer.
– Vi ser därför att arbetskraftsbristen är ungefär lika stor inom yrken som oftast kräver gymnasial utbildning som inom yrken som vanligtvis kräver eftergymnasial utbildning, säger Katja Olofsson, arbetsmarknadsstatistiker på SCB, på sin hemsida.
Bland yrken som gymnasieskolans yrkesprogram utbildar till saknade arbetsgivarna bland annat undersköterskor, snickare samt fordonsmekaniker och reparatörer. Precis som 2024 hade en stor del av arbetsgivarna dessutom haft svårt att rekrytera kyl- och värmepumpstekniker under de senaste sex månaderna.
Inom data och IT saknade arbetsgivarna 4 000 personer inom IT-yrken som kräver längre eftergymnasial utbildning, främst mjukvaru- och systemutvecklare. Därtill saknades 700 drift-, support- och nätverkstekniker. Under de senaste sex månaderna hade dock nio av tio arbetsgivare som försökt rekrytera inom dessa yrkesgrupper alltid eller oftast hittat personal med rätt kvalifikationer.
Inom teknikområdet rapporterade arbetsgivarna att de saknade 4 300 ingenjörer och tekniker, bland annat med inriktning maskinteknik. Trots detta hade merparten av arbetsgivarna alltid eller oftast lyckats rekrytera ingenjörer och tekniker med rätt kvalifikationer under det senaste halvåret.
