Nya rutiner och samarbete ska nu ge de oväder som drabbar oss i de nordiska länderna samma namn. Men hur går det till?
Hittills har varje land i stormgrupp Nord, som består av Danmark, Sverige och Norge, haft sina egna namnlistor och rutiner. Den gemensamma europeiska organisationen EUMETNET, (European Meteorological Network), föreskriver i sina riktlinjer att varje stormgrupp ska ha en gemensam offentlig namnlista och sedan årsskiftet finns det nu en sådan.
– Orsaken till att väderinstituten namnger större oväder är för att skapa tydlighet för allmänheten. Namnen underlättar när varningar ska beskrivas och gör det lättare att följa och minnas ovädren. Ett namn är lätt att komma ihåg, vilket minskar risken för missförstånd, berättar Eva Strandberg, enhetschef för den meteorologiska prognos- och varningstjänsten på SMHI:s hemsida.
Eftersom länderna har olika kriterier för när man namnger oväder, och samhällsstörningar förorsakade av väder, kan listan komma att användas olika mycket och vid olika tillfällen av de tre länderna.
I Sverige namnger SMHI väder som förväntas ge stora konsekvenser på samhället som stormar, kraftiga snöfall och snöfall i kombination med vind, samt regn som kan leda till omfattande översvämningar.
– Att namnen är samordnade och inte behöver tas fram i realtid kommer att underlätta för väderinstituten. Men det är inte alltid som den nya listan för stormnamn kommer att användas för stormar och oväder i Sverige. Har en storm redan ett etablerat namn innan den når fram till oss kommer den inte att döpas om. Det vill säga vi kan ärva ett namn från andra, exempelvis från Storbritannien, säger Eva Strandberg.
Aldrig samma namn
Väderinstituten har genom en lottning, med danska, svenska och norska namn i potten, kommit fram till den gemensamma namnlistan. Det är personnamn som inte har använts tidigare och är lätta att uttala i de tre länderna. När listan på namn tar slut kommer länderna gemensamt ta fram en lista på nya namn.
