Regeringen har nu utfärdat lagar och fattat beslut om förordningsändringar som ger kommuner utökade möjligheter att kontrollera belastningsregistret samt i vissa fall även misstankeregistret, inför vissa anställningar.
Reglerna träder i kraft den 1 mars 2026.
Den organiserade brottsligheten är i dag systemhotande. Rättsväsendet, politiska partier och kommuner utsätts för infiltration och otillbörlig påverkan. Vittnen och socialsekreterare hotas till tystnad. Att ge kommuner utökade möjligheter till registerkontroll är därför ett viktigt första steg i kampen mot bland annat infiltration och otillåten och otillbörlig påverkan, skriver Justitiedepartementet i ett pressmeddelande med anledning av det nya beslutet.
Tryggheten inom kommunala verksamheter behöver också öka och risken för att personer utsätts för brott minska. Det är oacceptabelt att äldre personer som är i behov av stöd från välfärden utsätts för våld och till och med våldtäkter.
Författningsändringarna innebär att:
- Kommuner ges möjlighet att ta del av uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret för personer som ska arbeta med äldre och personer med funktionsnedsättningar. Reglerna innebär också en omfattande brottskatalog, där uppgifter om ett stort antal brott innefattas.
- Vissa kontroller för personer som ska arbeta med barn, till exempel idrottsledare, utökas till att även inkludera uppgifter ur misstankeregistret. Tiden som ett registerutdrag är giltigt skärps dessutom från ett år till sex månader. Förändringarna innebär också en rejäl utvidgning av brottskatalogen, där betydligt fler brott än tidigare innefattas.
- Kommuner ges även möjlighet att ta del av uppgifter ur belastningsregistret inför anställning till ledande befattningar eller befattningar som är av väsentlig betydelse för kommunens förmåga att utföra sitt uppdrag. För att motverka infiltration i kommuner kommer utdrag för de som ska anställas till ledande befattningar i kommuner att visa samtliga brott som lett till någon annan påföljd än penningböter.
