Ferri Davoudi, fredsaktivist
20251025
Efter en serie provokativa militära attacker i internationella vatten utanför Venezuelas kust förbereder USA sig för att attackera militära mål för att störta landets oberoende regim.
Venezuela, som har 25 procent av världens bevisade oljereserver (cirka 303 miljarder fat), är den största exportören av tung råolja till amerikanska raffinaderier. Landets nuvarande produktion är ungefär en miljon fat per dag, men det finns en potential att återgå till tre miljoner fat per dag.
Men USA klagar och är förbittrat över att Maduro, genom exklusiva avtal med Kina, Iran och Ryssland, har riktat Venezuelas oljeflöden mot USA:s konkurrenter. Till exempel installerade Kina i augusti 2025 den första flytande oljeplattformen i Maracaibosjön.
Ett amerikanskt motiv i Venezuela är att Maduros fall skulle kunna garantera amerikanska företag som Chevron tillgång till dessa resurser, minska exporten till Kina och minska USA:s beroende av olja från Mellanöstern.
Innan de omfattande amerikanska sanktionerna 2017 var Venezuela den tredje största exportören av råolja till USA och stod för över 15 procent av USA:s oljeimport. John Bolton, Trumps tidigare nationella säkerhetsrådgivare, sade rent ut: ”Investeringar av amerikanska företag i Venezuelas olja skulle ha en enorm ekonomisk effekt på USA.”
Venezuela har också betydande guldreserver (161 ton enligt World Gold Council [WGC], 2024) och en enorm gruvkapacitet i ”Orinoco-bågen”, där officiella venezuelanska rapporter uppskattar värdet av strategiska mineraler, inklusive coltan och sällsynta jordartsmetaller, till upp till 2 biljoner dollar (OPEC, 2024; WGC, 2024).
I själva verket är vad den amerikanska imperialismen eftersträvar att kuva Venezuela, precis som den tidigare tvingade Irak, Libyen och Syrien att göra, för att säkra sin tillgång till olja och mineralrikedomar, och för att upprätta en marionettregering ledd av oppositionella figurer som ”María Corina Machado”. Den imperialistiska sloganen ”Make America Great Again” är inget annat än krig, sanktioner och plundring av oberoende länder.
Att motverka konkurrenters geopolitisk inflytande
Som nämnts ser den amerikanska imperialismen Venezuela, på grund av faktorer som dess enorma oljereserver, geografiska läge nära USA och Karibien, Maduros anti-amerikanska politik och inhemsk ekonomisk svaghet, som en guldlockad möjlighet för Ryssland, Kina och Iran. USA tror att dessa konkurrentländer kan använda Venezuela för att utöka sitt militära, ekonomiska och underrättelsemässiga inflytande i regionen. Att störta Maduro-regimen anses av amerikanska strateger vara en multifaldig motgång för den anti-amerikanska axeln.
Till exempel är Kina Venezuelas största fordringsägare med över 60 miljarder dollar i lån mot olja. Sedan 2018 har Kina fått 200 000 fat råolja per dag från Orinoco-fälten och bygger för närvarande 12 flytande oljeplattformar i Maracaibosjön.
Ett fall av Maduro skulle tillåta en ny regering att skriva om eller säga upp de kinesiska avtalen, ersätta dem med amerikanska företag som Chevron och ExxonMobil, och omdirigera oljeflödena till Kina mot amerikanska och europeiska marknader.
USA:s hegemoni i kris
Å andra sidan är den amerikanska imperialismen upptagen av kriser som den tror att den kan ta steg mot att lösa genom att störta Maduro-regimen. Under de senaste åren har USA sett sin hegemoni hotad och söker återupprätta den. Shanghai-samarbetsorganisationen och BRICS, samt försvagningen av dollarn på den internationella scenen, har utmanat den gamla ensidiga världsordningen ledd av USA.
Å ena sidan har USA en handelsbalansunderskott med Kina; en siffra som 2024 översteg 295 miljarder dollar, och å andra sidan ett underskott med Europeiska unionen som nådde 235 miljarder dollar (United States Census Bureau, 2024; Eurostat, 2024). För att fylla detta gap har Trump intensifierat protektionismen och vänt sig till att införa tariffer, och anklagar ”alla” för att lura USA.
I detta sammanhang är kontrollen över strategiska resurser som Venezuelas avgörande för att upprätthålla dess globala hegemoni.
Venezuelas president Nicolás Maduro tillkännagav på torsdagen den 23 oktober inledandet av en 72-timmars nationell militär försvarsövning som svar på utländska brottsliga hot mot den nationella suveräniteten. Enligt Maduro kommer denna åtgärd, ”i spåren av att stärka landets förmåga att svara på möjligheten av invasion, särskilt från den amerikanska regeringen.” I ett offentligt tal betonade han att detta beslut togs bland ”fientliga åtgärder” som syftar till att destabilisera Venezuela och beordrade också omedelbar utplacering av de beväpnade Bolivianska nationalgardet, milisen och polisenheter i landets kust- och gränsområden.
Ferri Davoudi
