Knölsvanen är en av de arter som har ökat under de 40 åren som Länsstyrelsen har följt kustfågelbestånden i länet. Det visar Länsstyrelsen Östergötland senaste inventering av fågellivet i Östergötlands skärgård.
Vid ett beslut om uppdatering har nu 29 nya områden tillkommit och 15 har upphävts.
Förändras kontinuerligt
Det nya beslutet innebär att fågelskyddsbestämmelserna upphör att gälla inom 15 områden och att 29 områden tillkommer. 85 områden kvarstår från det tidigare beslutet. Totalt sett ökar fågelskyddsområdenas omfattning med cirka 62 hektar till cirka 2 879 i 114 områden.
– Sjöfågelfaunan förändras relativt snabbt och därför behövs en regelbunden översyn av fågelskyddet. I de nytillkomna områdena häckar cirka 2 400 par av kustfågelarter medan endast cirka 100 par häckar i de områden som upphävs, säger Lars Gezelius, biolog på Länsstyrelsen Östergötland i ett pressmeddelande.
Visst intrång i allemansrätten
Fågelskyddsområdena innebär ett visst intrång i allemansrätten i form av tillträdesförbud under vissa tider på året. Länsstyrelsen Östergötland gör dock bedömningen att områdena endast har begränsade negativa konsekvenser för vistelse och färd i skärgården.
– För att det ska bli lätt för alla besökare i skärgården att göra rätt kommer väl synliga skyltar på alla öar med fågelskydd samt annat informationsmaterial uppdateras så snart det är möjligt utifrån tillgängliga resurser, säger Martin Larsson, naturvårdsförvaltare på Länsstyrelsen Östergötland.
Var tionde år
Länsstyrelsen Östergötland brukar se över länets fågelskyddsområden var tionde år
Mellan 2017 och 2022 har myndigheten därför inventerat kustfåglar i fågelskyddsområden och på andra öar i skärgården. Till kustfåglar räknas arter i grupperna doppingar, skarv, svan, gäss, änder, vadare, måsfåglar och alkor.
Under de dryga 40 år som Länsstyrelsen har följt kustfågelbestånden har det skett stora förändringar för många arter. Fåglarna är därmed en bra indikator på förändringar i miljön.
Förändringar i länets kustfågelfauna:
- Bland arter som ökat kraftigt är småfiskätare som till exempel fisk- och silvertärna, stor- och småskrake, storskarv samt tordmule.
- Andra arter som har ökat är knölsvan, grågås, gravand, snatterand, skedand, gräsand, kricka, knipa, rödbena, fiskmås och skrattmås.
- Relativt oförändrade eller stabila är skäggdopping, vigg, strandskata, större strandpipare, drillsnäppa och kustlabb.
- Minskande är svärta, roskarl, havstrut, gråtrut, silltrut, skräntärna och tobisgrissla.
