DEBATT
Ferri Davoudi,
Iran är ett gammalt och historiskt land. Det uppstod inte över en natt och kommer inte att försvinna över en natt. Nedan går vi kort igenom historien bakom grundandet av länderna i regionen.
Om vi tittar lite på regionens historia kan vi bättre förstå vad dagens konflikter och motsättningar i den oljerika och geopolitiska regionen egentligen handlar om.
Iran har en viktig skillnad jämfört med många av sina grannländer: Iran är ett historiskt och gammalt land vars gränser och politiska identitet har formats under århundraden. Men många av länderna runt Iran, såsom vi känner dem idag, bildades under perioden då det osmanska riket föll samman och under europeiska makters inflytande och inblandning.
För att förstå detta räcker det att titta på länderna runt Iran.
Irak år 1920:
Storbritannien slog samman tre olika områden från det osmanska riket och skapade ett land som kallades Irak – områden med shia-, sunni- och kurdisk befolkning som inte hade någon historia av att styras som ett enat land.
Syrien:
Frankrike gick in i Syrien efter första världskriget, störtade den dåvarande arabiska regeringen och delade upp landet i flera delar. Senare gjordes försök att åter förena dessa områden till ett land.
Libanon:
Frankrike utvidgade det lilla kristna området och skapade det som kom att kallas ”Storlibanon” – ett land där kristna, sunni-, shia- och drusiska befolkningsgrupper levde sida vid sida. Ända från början formades Libanons politiska struktur kring maktfördelning mellan religiösa grupper – en struktur som än idag är en av de viktigaste orsakerna till landets politiska komplexitet.
Jordanien:
Jordanien formades också under brittiskt inflytande, och 1921 blev Abdullah, en medlem av hashimitiska släkten, landets härskare – en person som tog makten i detta område efter att ha förlorat styret över Syrien.
Kuwait:
Kuwait kom också under brittiskt skydd och inflytande i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Storbritannien ville begränsa det osmanska inflytandet samt järnvägsprojekten och det tyska inflytandet i regionen.
Förenade Arabemiraten:
Det UAE vi känner idag bildades 1971, efter att det brittiska närvaron i regionen upphörde, genom en union av sju emirat.
Jemen:
Nordjemen och Sydjemen, som hade helt olika historiska vägar, enades 1990. Södra Jemen hade också under många år varit under brittisk kolonialstyre, och hamnen i Aden ansågs vara en av Storbritanniens viktigaste baser i regionen.
Kriget i Jemen idag handlar om landets nationella självständighet, som leds av den befrielserörelse som kallas huthierna, och som kämpar mot Saudiarabiens angripande armé.
Saudiarabien:
Det land som idag kallas Saudiarabien grundades formellt 1932, efter att al-Saud-släkten under flera decennier av krig och konflikter hade lyckats ta kontroll över en stor del av den arabiska halvön. Storbritanniens förhållande till al-Saud-släkten var också viktigt under den perioden.
Om vi nu lägger ihop allt detta framträder en övergripande bild:
Runt Iran har många av de länder vi känner idag formats under en period då europeiska makter, särskilt Storbritannien och Frankrike, hade ett mycket omfattande inflytande i Mellanöstern och spelade en viktig roll i att fastställa gränser och politiska strukturer i regionen.
Därför kan man inte bortse från kolonialhistorien och de utländska makternas inblandning när man försöker förstå dagens politik i Mellanöstern.
Iran befinner sig mitt i denna historiska kontext – ett land med en lång historia som, till skillnad från många av regionens nya länder, inte har en politisk och historisk identitet som är en produkt av 1900-talets koloniala makters beslut.
Ur detta perspektiv kan man förstå varför frågan om självständighet och nationell suveränitet är så känslig för Iran.
Detta innebär naturligtvis inte att alla problem i regionen enbart kan tillskrivas Storbritannien och Frankrike, eller att alla länder runt Iran enbart är ”skapelser av kolonialismen”. Historien för vart och ett av dessa länder är mer komplex än så.
Men en sak kan man inte bortse från: utländska makter har spelat en mycket stor roll i formandet av den politiska ordningen i dagens Mellanöstern.
Och av den anledningen, när vi talar om dagens konflikter mellan Iran och USA, Israel och andra regionala makter, måste vi också ta hänsyn till denna historiska bakgrund.
Från förespråkarnas perspektiv handlar det inte bara om en vanlig politisk tvist; det handlar om självständighet, nationell suveränitet och omfattningen av utländska makters inflytande i regionen.
Enklare uttryckt:
Iran vill självt bestämma över sin egen framtid och inte stå under utländska makters dominans.
Detta är något som många iranier, oavsett inrikespolitiska meningsskiljaktigheter, anser vara en viktig del av begreppet iransk självständighet.
Ferri Davoudi, fredsaktivist
Den här webbsajten använder cookies.
Läs mer