För första gången har forskare visat att egenskaper hos materialfamiljen perovskiter kan användas för att skapa så kallade kvantbitar. Fynden banar väg för billigare material i framtidens kvantdatorer.
Enligt forskarna från Linköpings universitet som ligger bakom studien, var det få inom forskningsområdet som trodde att det skulle lyckas. Det beror på att atomerna i perovskitmaterialet borde påverka varandra så pass mycket att kvantbiten skulle falla sönder innan beräkningen var utförd – i teorin. Men Linköpingsforskarnas experiment visar att det gick.
– Våra fynd öppnar för ett helt nytt forskningsfält, säger Yuttapoom Puttisong, docent vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Forskarnas förhoppning är att det nya forskningsfältet på sikt ska bidra till att bygga en funktionell kvantdator som kan utföra avancerade beräkningar som dagens traditionella superdatorer inte klarar av.
En kvantdator jobbar med något som kallas kvantbitar, eller qubits, för att hantera information. De går att jämföra med ettor och nollor. Det som skiljer sig är att en kvantbit inte måste vara i det ena eller det andra läget, utan kan finnas i alla positioner mellan ett och noll. Detta kallas för superposition. Då går det att hantera avsevärt mycket mer information på mindre yta.
Det finns många olika sätt att skapa en kvantbit. Den vanligaste tekniken i nuläget är så kallade supraledande kvantbitar som används av bland andra IBM och Google i deras försök att skapa en kvantdator. Men de är känsliga och fungerar endast vid någon tusendels grad över den absoluta nollpunkten. Den typen av nedkylning kräver mycket energi och utrymme vilket leder till svårigheter att skala upp tekniken.
