Ny forskning visar att en halv miljon svenskar lever i ett digitalt utanförskap. Nu ska ett nytt forskningsprojekt vid undersöka vad kommunerna kan göra för att minska utanförskapet.
Digital inkludering handlar om enkla saker som att kunna använda sitt Bank-ID, ansöka om studiemedel på CSN:s hemsida, köpa en tågbiljett i mobilen eller skaffa information om olika samhällstjänster på nätet. Enkla, för den som kan det, svåra eller helt omöjliga, för den som saknar kunskap eller nödvändig utrustning.
Förra året antog regeringen en digitaliseringsstrategi för att bidra till digital delaktighet och inkludering. Därtill finns FN:s övergripande hållbarhetsmål om bland annat hälsa, utbildning och fredliga och inkluderande samhälle. De målen kan kopplas ihop med digitaliseringen, menar forskarna Elin Wihlborg och Karin Hedström, i ett pressmeddelande på LiU:s hemsida.
– För att vi som medborgare och samhällen ska kunna förverkliga hållbarhetsmålen behöver målen integreras med kunskapen om digitalisering, skriver de i projektbeskrivningen.
Bibliotekens uppgifter
I Sverige har biblioteken ett särskilt uppdrag att stödja människor som behöver hjälp med digitala verktyg. Det handlar både om att ge tillgång till offentliga datorer, läsplattor och andra apparater, och att förmedla kunskap om teknik och samhällsservice. Varje kommun har också ett övergripande ansvar att arbeta med kompetensutveckling och digital inkludering.
I projektet kommer Elin Wihlborg, professor vid LiU, och Karin Hedström, professor vid Örebro universitet, att träffa politiker, tjänstemän och bibliotekspersonal och diskutera de här frågorna. Särskild vikt kommer att läggas vid betydelsen av ledarskap och innovation på biblioteken.
– Forskargruppen har redan goda nätverk bland annat med Motala bibliotek, som har ett Digidelcentrum som jobbar med dessa frågor, och Kungliga biblioteket som stödjer bibliotekspersonalens kompetensutveckling, skriver forskarna.
