Åtta av tio svenskar är positiva till att donera sina organ efter döden. Men den höga donationsviljan till trots doneras det för få organ och vävnader. Hur antalet donationer ska kunna öka är ett övergripande tema på Nationella donationsmötet, som i år hålls i Norrköping.
Nu samlas cirka 300 yrkesverksamma inom sjukvården, beslutsfattare och patientföreträdare till det årliga Nationella donationsmötet.
Syftet är att sprida ny och fördjupad kunskap om organ- och vävnadsdonation och transplantation.
Undersökningar visar att åtta av tio svenskar är positiva till att donera sina organ efter döden, men det är bara två av tio som har registrerat sig i Donationsregistret.
– Antalet donationer har planat ut och Sverige har idag färre donatorer än jämförbara länder i Europa. Många av donationsmötets presentationer handlar om hur sjukvården kan uppfylla den höga donationsviljan och öka antalet donatorer och donerade organ från avlidna, så att fler ska kunna få en livräddande transplantation, berättar Eva Ahlgren Andersson, regionalt donationsansvarig läkare och verksamhetsansvarig vid Regionalt donationscentrum i Sydöstra sjukvårdsregionen, i ett pressmeddelande med anledning av det årliga mötet.
800 i kö
I dag väntar knappt 800 personer i Sverige på att få en organtransplantation. Alla kommer inte att kunna transplanteras, utan många kommer tyvärr att avlida i väntan på ett organ eller tas bort permanent från väntelistan då de blivit för sjuka för att klara en transplantation.
Donationsfrågorna har många bottnar. I sjukvården handlar det bland annat om kunskap, kommunikation, arbetssätt, resurs- och prioriteringsfrågor.
