Regeringen har beslutat att satsa över fyra miljarder kronor till anskaffning av olika typer av obemannade system till Försvarsmaktens krigsförband. Man har även bestämt att satsa 1,3 miljarder kronor i rymden. Rymdsatsningen består av anskaffning av flera satelliter för spaning och övervakning.
Satsningen på obemannade system innehåller bland annat patrullrobotar, spaningsdrönare, luftburen telekrigsförmåga och marina drönare vilket ökar krigsförbandens förmåga på bredden.
– Obemannade system och rymdbaserad lägesbild är avgörande i modern krigföring. Genom att investera i både drönarförmåga och rymdsystem stärker vi Försvarsmaktens operativa förmåga, ökar uthålligheten i krigsförbanden och förbättrar vår förmåga att verka tillsammans med allierade, säger försvarsminister Pål Jonson, i ett pressmeddelande med anledning av mångmiljardsatsningen.
Obemannade system
Regeringen har beslutat att satsa på att utrusta Försvarsmaktens krigsförband med obemannade system. Försvarsmakten kan genom denna anskaffning fortsätta bygga sin förmåga och utveckla taktik på drönarområdet. Den materiel som planeras att anskaffas beräknas kunna levereras med start 2026 fram till 2028.
Nedan följer exempel på materiel som försvaret planerar att köpa:
- Patrullrobot – är ett system med en drönare som innehåller någon form av verkansdel som kan riktas mot ett mål. Till vardags brukar dessa ofta benämnas som kamikazedrönare. I och med att dessa anskaffas inom ramen för läglighetsköp tidigareläggs den operativa effekten med mellan fem och sex år.
- Spaningsdrönare – är olika system för effektiv underrättelseinhämtning genom en direkt förmåga att spana på motståndaren i terrängen. Används ofta i kombination med patrullrobotar, artilleri eller med andra system där mål först behöver identifieras.
- Luftburen fjärrstyrd telekrigsförmåga – utgörs av till exempel sensorer till drönare för att upptäcka hot. Systemet kan baseras både på fartyg och i markförband.
- Marina drönare – är drönare som verkar både ovan och under vattenytan. Det handlar dels om undervattensfarkoster för minsök och bottenspaning, dels om ytfarkoster som används för övervakning av större havsområden.
