Domstolsverkets förhoppning om förändring av nämndemannakåren har grusats

Trots ”kommunikationsinsatser” i syfte att föryngra och bredda nämndemannakåren visar en rapport från Domstolsverket att det endast skett marginella förändringar bland nämndemännen sedan förra valet.

Domstolsverket har under 2023 haft i uppdrag att genomföra kommunikationsinsatser inför valet av nämndemän. Bakgrunden till uppdraget är att yngre åldersgrupper fortfarande är underrepresenterade i nämndemannakåren och att rekrytering i stor utsträckning sker inom partierna.

Med insatsen hoppades man att sammansättningen av nämndemannakåren skulle kunna föryngras och breddas med en rekrytering utanför de partipolitiska kretsarna. Nu slår man fast i rapporten att man misslyckats med kommunikationsinsatsen.

Domstolsverkets slutsatser

Domstolsverket drar slutsatsen att regeringens målsättningar inte går att lösa med enbart kommunikation. Det krävs en vilja och ett strukturerat sätt att arbeta inom partierna för att åstadkomma en föryngring och breddning av nämndemannakåren. I annat fall behövs en hårdare styrning i lag eller att systemet för att nominera och välja förändras i grunden, skriver Domstolsverket i sin rapport.

– Rapporten visar endast marginella förändringar när det gäller sådant som nämndemännens ålder, kön, etnisk och partipolitisk bakgrund. Vi kan alltså återigen konstatera att om regeringen vill ha en förändring så krävs mer än informationsinsatser, säger Marcus Nilsson, enhetschef, kommunikationsavdelningen på Domstolsverket i en presskommentar och fortsätter.

– De flesta nämndemän rekryteras inom de partipolitiska kretsarna. För att bredda rekryteringen utanför partipolitiken krävs att partier släpper kravet på medlemskap och politiskt engagemang för att nominera nämndemän, utan att ge avkall på lämplighet.

Rapporten visar att nämndemannakåren inte speglar Sveriges vuxna befolkning:

Fakta i siffror:

• medelåldern i nämndemannakåren ökat med ett år till 60,6 år, sedan förra valet (2019).
• det är en jämn könsfördelning i kåren, 48 procent är män och 52 procent är kvinnor. Bland befolkningen är motsvarande siffror 50 procent för varje kön.
• andelen utrikes födda utgör 10 procent av kåren. Bland befolkningen är motsvarande siffra 23 procent.
• endast sex procent av nämndemännen var inte medlemmar i ett parti när de nominerades, (fem procent, 2019).

ör att åstadkomma en föryngring och breddning av nämndemannakåren. I annat fall behövs en hårdare styrning i lag eller att systemet för att nominera och välja förändras i grunden.