Jag bor i Kinda kommun och är inte part i målet. Det är ett yttrande som jag vill tillföra mål 1424-23. Skrivelsen gäller saken, myndighetsbeslut om skolor.
Jag ställer frågor om behörighet att ta myndighetsbeslut, att yttra sig i målet och om jäv. Nämnden är part i målet och går i domstol på en tjänsteskrivelse.
Jag har under 30 år sett hur anställda i kommunala myndigheter använder domstolar för att tvätta ”vykort” med personalens ställningstaganden. De går i domstol själva eller med egna ombud, utan tillstånd från styrelsen på KL 6:15.
Landstinget/region Östergötland har, sedan man tog bort beslut om anställning 1994, satt denna vykorts-tvätt i system. Resultatet är skenrättegångar i TR/AD avslutade med domar som sedan åberopas som lagakraftvunna domar i mål i Förvaltningsrätten. Idag finns 15 domar utan beslut om att föra talan.
Ett exempel på rättegångsmissbruket är ert mål 10815-20, som nekats PT i Kammarrätten. Ansvaret för att undanröja de falska domarna ligger på regionen, BrB 15:9.
Personalens fullmakter i dessa 15 mål, har inte prövats av rätten. För att bryta detta missbruk har jag föreslagit att den som utger sig för att företräda en kommunal myndighet som ombud, ska visa styrelsebeslut om att föra talan.
Som rättssociolog följer jag rättens tillämpning och utveckling. Linköpings kommun är på rätt väg. Här finns åtminstone ett politiskt beslut. Ett förslag till yttrande från tjänstemän har godkänts av BoU-nämnden. Den fortsatta handläggningen är KS, som bereder ärendet för avgörande i KF.
Arne Grip
Min artikel i Lkpg News 21 april gick till Förvaltningsrätten. Rätten svarade med en fråga som jag besvarade med ovanstående text.
Här är deras fråga på min fråga efter artikeln:
”Förvaltningsrätten är osäker på vad syftet med din skrivelse är och önskar därför att du anger detta. Är det ett yttrande som du vill tillföra ett mål, till exempel mål nr 1424-23 vari du är part, eller ska domstolen uppfatta din skrivelse som en informationsskrivelse för kännedom? Vänligen återkom snarast med svar.”
