Text: Jahanara Nuri
Är det naturens rop i symboler, linjer och färger som spelas på en evig harpa? Tonen tränger igenom oss. Melodin påminner oss om en dans där livet omfattar döden.
’Kryosfärens Tårar’
Med titeln ”Kryosfärens Tårar” öppnade Vegan Flavas separat- utställning i Östergötlands konsthall Passagen den 21 februari på Modersmålsdagen och den pågår till 11 mars.
Kebnekaises sydtopp
Vågor som rullar ut från söder till norr, från ett sprängande modernt Stockholm till toppen av det svenska berget Kebnekaise.
Man kan föreställa sig det upp till toppen av Himalaya, jordens krona, som ger näring åt allt som är förfäders för mig.
Kebnekaises sydliga topp var 2 111 meter vid den senaste mätningen meter och den var sex meter högre vid den föregående mätningen.
Centaurea cyanus, en blomma som har både medicinsk och kosmetisk essens kommer att blomma mindre och mindre på Sveriges filtgröna gräs.
Plötsligt samlas alla dessa i en poesiutställning i Konsthallen Passagen i Linköping. Ja. Du läste rätt
Poesi: i rader, med dominerande svart och vitt, målade på väggarna i byggnader. Poesi genom gatukonst.
Det är ett foto av ett konstverk där Blåklint är fäst vid dörren till Passagen och bjuder in publiken att möta konstverket av galleriets senast utställda konstnär; Vegan Flava. Fotografiet fångar dig som åskådare.
Om du bor i Östergötland, föreställ dig den blå blommande växten du ser på den gröna mattan. Det finns en mänsklig skalle som förvandlas till Blåklint. Det är delvis fågel, delvis dödskalle och delvis en blommande buske. Så småningom skulle det torka upp när vi fortsätter att slösa bort allt vatten, döda alla träd. Plötsligt reser sig Blåklinten ur dalens barm som en fågel.
Vilja vara Ödemark
I din ”vilja vara en ödemark” När den stiger, lämnar den ett spår av fallande kronblad, löv, grenar och trasiga rötter, vilket gör ett spår av hennes avgång. Tidens väg. Som visar vart vi är på väg; den torra, tråkiga glömskan. Ju mer in i ingenting, desto mindre och mindre värdesätter vi livet som ett sammankopplat nätverk av en helhet: krafterna från skog, mark, vatten och luft och oss människor.
När fågeln stiger lämnar den ett spår av fallande kronblad, löv, grenar och odlingar, vilket gör ett spår av hennes avgång. Tidens väg, som visar vart vi är på väg; den torra, tråkiga glömskan, desto mindre och mindre ägnar vi oss åt livet som ett sammankopplat nätverk av en helhet: krafterna från skog, mark, vatten och luft och oss människor.
Tysta ner!
Lyssna på musiken i tysthet. Skalan på naturens melodi har förändrats, om än mer drastiskt än vi tror. Så småningom kommer Vegan Flava’s Blåklint mycket troligt bara ha himlen att flyga till. Kommer det att finnas en gren där den kan sitta och vila och bygga bo, hitta mat och uppfostra barn? Vår meningslösa förstörelse överkonsumtion, kopplar bort oss från källor som ger näring åt liv, vilket leder oss till den ultimata glömskan.
Betydelsen av Flavas gatukonst slår rakt igenom din skalle, som är rotad i jorden. Du och jag är en del av en mänsklighet som tappade minnet av sitt eget rotnätverk; glömde att det är en del av en större helhet. Här i det här galleriet får du skallen att värka inuti vad du inser. Din hud gör ont. Motsatsen som Flava lägger in i sitt skapande, placerar dig på en plats där identiteten för olika livsformer minskar; och helheten kommer till dig i skelettform, och alla andra lager av identitet elimineras. Det är så Flava beskriver sin konst. Sedan av rädsla för glömska och rå singelskap kan publiken komma till känslan av att den här singeln är mer komplex. Eftersom den rymmer allt i sig. Härifrån, som publik, inser du att du fortfarande utvecklas. Att du måste stödja din evolution, genom att sträva efter den komplexa sammanlänkade helheten, för att den ska fullborda evolutionen. Människan behöver ta en sväng inuti och se arbete för ”helheten”. Ett konstnärsunder som lämnats till oss genom ett koncept som vi tror bara är aktivisternas arena.
Galleri Passagen
Här i galleriet glider de tidiga vårmorgons solstrålar in genom det öppna taket. Glimrande ljus får dig plötsligt att säga ”låt det bli mer färg”. Det vita och svarta bränner dig, och en protest, ett tjut skulle vilja komma ur dig. Flavas repliker dansar som vågor som kan skapa en tsunami. Med en skalle inbäddad eller formad till en blåklint, lever det dig att mäta hur mycket ansträngning du lägger på livet.
En del av jordens klimatsystem är kryosfären. Den innehåller kraftig nederbörd, iskall snö, frusna hav, sjöar och floder, glaciärer som flyter på havet, inlandsisar, ishyllor, permafrost och säsongsfrusen mark.
I Flavas konstdikt tar tiden inte bara formen av en Blåklint, en dödskalle eller en fågel, utan en delfin som sliter ett fiskenät ur havet, en del av nätet som fortfarande är fäst vid halsen, eller en varg som vandrar genom skog på ryggen av en uggla. En skalle kan ses rotad djupt i jorden.
Förändra vårt sätt att leva
Alla livets krafter, både ömtåliga eller starka, vegetariska eller köttätande, blomma och blad, stjälk och gren, svarta och vita vaktar hans tid. Ansvarig för dess artövergång från trä till marin atmosfär. De skiftar in i varandra. De ödemarker vi skapar är nästan torra. Hela livskraftens storhet som ett unikt nätverk av olika varelser kan snart genomgå en rörelse uppåt eller nedåt. Och allt som kan lämnas kvar är kisel, livlöshet och dödskallar, torra rötter och löv.
Vegan Flava växte upp på västkusten och har hållit på med olika typer av gatukonst sedan 1990. Senare flyttade han till Stockholm 2000.”Jag kallar min konst visuell aktivism för att jag vill förändra vår kultur det vill säga vårt sätt att leva, genom min konst” sa Vegan Flava på visitlinkoping.se.
Jahanara Nuri
