Antalet nyfödda minskade stort i Sverige under 2022 jämfört med tidigare år, visar ny statistik från SCB. Totalt var det 17 år sedan det föddes färre barn.
I 22 kommuner, bland andra Motala och Västervik, var antalet födda det lägsta på över 54 år. Trots detta växte landets totala folkmängd.
Motala sticker ut
I Västernorrlands och Norrbottens län föddes 2 029 respektive 2 107 levande barn under förra året, enligt den officiella befolkningsstatistiken för 2022. Inget år sedan åtminstone 1968 har det fötts så få barn där. Detsamma gäller i 22 kommuner, till exempel Motala, Hudiksvall, Västervik, Gislaved, Vetlanda, Sölvesborg och Öckerö.
– Vår nuvarande tidsserie över antal födda i Sverige börjar 1968. Man får gå ännu längre tillbaka i tiden för att finna år då det föddes färre barn i de här länen och kommunerna, eller i områdena som motsvarande dem på den tiden, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB i ett pressmeddelande.
Barnafödandet minskade i 20 av 21 län samt i 215 av Sveriges 290 kommuner under 2022 jämfört med 2021. Totalt föddes 104 734 barn i fjol, vilket är 9 529 färre än 2021.
Färre dödsfall halverat födelseöverskottet
Under 2022 avled 94 737 personer i Sverige, av dessa var 47 235 kvinnor och 47 502 män. Antalet dödsfall var knappt 2 800 fler än 2021, och jämfört med 2020 omkring 3 400 färre.
Till följd av fler dödsfall och färre födda mer än halverades födelseöverskottet från 22 305 personer 2021 till 9 997 personer 2022. Vi behöver gå tillbaka till 2005 för att hitta ett lägre födelseöverskott.
Trots det minskade antalet födda ökade Sveriges folkmängd i fjol. Den sista december uppgick antalet folkbokförda till 10 521 556 personer, vilket därmed är den officiella befolkningssiffran för året. Det är en ökning med 69 230 personer – eller 0,7 procent – sedan 2021.
– Folkökningen förklaras delvis av att det faktiskt föddes fler än det dog, men framför allt av att det invandrade fler än det utvandrade, säger Ann-Marie Persson.
