Text: Jahanara Nuri
Två veckor före jul blev medborgarna, som gick förbi Domkyrkan, förvånade över att se ett byggplank och en parkerad lastbil utanför katedralen. Snart hörde de förbipasserande en maskin som brummade och såg en huttrande arkeolog gjorde en inspektion av den historiska byggnaden.
Vad pågår?
Linköpings domkyrka, Sveriges näst största kyrka, genomgår nu stora restaureringsarbeten under 2023. Renoveringsarbetet ska pågå i tre år fram till 2025.
Domkyrkan har varit landmärket för Linköpings stifts biskopssäte i Svenska kyrkan. Den unika byggnaden från 1 100-talet har dominerat stadens stadsbild. På grund av sin 116 meters höjd har dess utsmyckade torn varit den mest utsatta delen för väder och vind.
Historia och myter
Historia, myter, ögonblick av tid och liv obundet bor här inne. Hela installationen, tornet och den inre utsmyckningen, de fantastiska målade glasfönstren, det luftiga långhuset, det medeltida krucifixet – att helgonet Birgitta knäböjde framför det och såg ut att prata med Jesus, altartavla av Henrik Sörenson, Maria Fönster graverad av Lisa Bauer och andra konstverk från modern och svunnen tid håller besökarna i vördnad.
Tornet stod rakt upp mot himlen som om det pekade på kosmisk storhet. Det är bland de mest framträdande dragen i stadens landskap och innehåller, utan tvekan, betydande arkitektoniskt och symboliskt värde.
För turister med fotoambitioner är nu tornet tråkigt nog klädd i byggnadsställningar och tyg, och de får vänta till 2025 för att ta bilden. För besökare är västra porten stängd, men de kan ta den nya entrén till kyrkan som går genom norra porten mot Ågatan.
Vad kommer att göras?
Tornets huvudstomme består av tegel från 1700-talet. Förutom tegel finns stora stensättningar med den profilerade takfoten mot plåttaket och rosenfönstret i väster. På 1880-talet täcktes den med kalksten, som har börjat falla sönder. Under decennierna har spänningen deformerat kopparplattan och den har spruckit.
Toppspiran, byggd på 1880-talet, förgylldes senast på 1960-talet och behöver förgyllas på nytt. 1968 års urtavlor kräver också förgyllning. Dessutom ska smides- och tornluckor i anslutning till fönstren målas.
Kalksten från Borghamn
Man antog att nästan 1 000 stenar behöver bytas ut. Var kan kalkstenen komma från annat än Borghamn? På grund av sin höga kvalitet är den känd för att ha använts i historiska byggnader i Sverige. Hållbarheten hos Borghamns kalksten gjorde den till förstahandsvalet för många. Dessutom ses dess subtila eleganta utseende i andra kyrkor och katedraler. Uppskattningsvis behövs 1 000 stenar för att ersätta. Hela kopparlocket ovanpå behöver också bytas ut. Och den nya plåten ska gå så långt som möjligt för att efterlikna den slitna plåten. Den karakteristiska koppargröna färgen ska behållas. Och sist men inte minst ska smides- och tornluckor i anslutning till fönstren målas.
Jahanara Nuri
